Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
också en sida af läroverksfrågan.
433
for lärarebefattningarna inom hvardera området, skulle helt visst i hög grad
skada den fasta enheten inom hela läroverksorganisationen.
Minst lika stor vikt inom lärarebildningen som de allmänna vetenskapliga
ämneskunskaperna tillmäta vi de blifvande lärarnes pedagogiska fackbildning,
och äfven i det hänseendet synes oss ett och annat ännu vara att önska.
Väl veta vi, att det i våra dagar är en ganska allmänt utbredd åsikt, att
pedägogiken såsom vetenskap är ett oting eller åtminstone något skäligen
onödigt eller öfverflödigt. Undervisningen är en konst, säger man, och såsom sådan
beror den uteslutande på medfödda anlag och praktiskt förvärfvad vana och
färdighet.
Vi vilja visst icke underskatta de båda sist anförda oundgängliga
förutsättningarna för lärareduglighet. Vi medgifva till fullo, att utan naturlig fallenhet
ingen blir en verkligt god lärare, och vi kunna till och med erkänna, att
naturanlagen härvid spela en större roll än på många andra yrkesområden. Och
den praktiska öfningen har nog ock sin viktiga betydelse.
Men att därför vilja underskatta den pedagogiska teoriens betydelse, är
enligt vår bestämda öfvertygelse en mycket skadlig ensidighet. Hvilken konst
har icke sin teori, hvarförutan den i själfva verket vore blind i sin utöfning?
Undervisningen är en konst i alldeles samma bemärkelse som läkekonsten. Att
det nu fordras anlag och praktik för att blifva en duglig läkare, utesluter det
den medicinska vetenskapens oundgänglighet? Eller tror man, att man mera i
blindo kan utveckla själar, än böta kroppar!
Den praktiska människokännedom, öfver hvilken läraren behöfver förfoga,
måste vinna fasthet genom vissa psykologiska vetenskapliga insikter, särskildt
inom barnpsykologien. Undervisningen måste ock stödjas af en vetenskapligt
fast insikt om dess mål och uppgift ; det behöfves sålunda, så att säga en
undervisningens filosofi. Och slutligen hvarje konst har sin teknik, som icke blott
kan praktiskt inöfvas, utan och delvis inlaras genom allmänna regler. Att i
sistnämnda hänseende gå till undervisarens kall utan att hafva studerat lagarne
för dess teknik, är lika oändamålsenligt, som det vore af en målare eller
bildhuggare i våra dagar, att börja sin konstproduktion utan att på något sätt taga
ledning af den redan försiggångna konstutvecklingens tekniska upptäckter. Man
förbiser blott på det pedagogiska området sanningen häraf därföre, att hvar
och en under sina egna skolår liksom på köpet fått något med af den
pedagogiska traditionen.
Svtnsk Tidskrift 1891. 14,-15. 28
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
