Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BAKOM HÄREN.
-419
gifva depoterna. Hvarje regemente eller motsvarande enhet vid alla vapen
bildar vid öfvergång till krigsfot sin depot. Då allt utbildadt manskap
vanligen åtgår till fält- och besättningstrupperna, kommer depoten att
bestå af ungt och oöfvadt folk, hvilket under ledning af den samma
tilldeladt befäl skall utbildas i vapnens bruk. Depotens styrka bestämmes
vanligen till ungefär en tredjedel af motsvarande fältstyrka i första linien.
Då regementet behöfver förstärkning, afsändes dylik från depoten, som
åter fylles genom inkalladt manskap, så länge tillgång finnes. I de flesta
fall och oaktadt det mest outtröttliga arbete sträcker sig sällan depotens
förmåga längre än till fyllande af luckorna bland det stridande manskapet.
Kan dess verksamhet ännu mera tagas i anspråk, utrustas därstädes
särskilda truppafdelningar, vanligen kallade marschbataljoner o. s. v., hvilka
afsändas till förstärkning af fält- eller oftare besättningstrupperna, dock
gör man klokt i att icke räkna på dylika förstärkningar.
Från de trupper, hvilkas uppgift är att fritaga fälthären från
omsorgen om eget lands tryggande, må vi nu öfvergå till den personal och
de anordningar, som erfordras i härens rygg för att möjliggöra dess
bestånd och dess verksamhetsförmåga, och att dessa hvarken äro få eller
obetydliga, skola vi lätt finna.
Bland alla dessa anordningar kommer man utan tvifvel att först
tänka på sjukvården. Nödvändigheten af tillräckliga anordningar för att
så väl förekomma sjukdomar som för att böta dem, hvilka drabbas af
sådana, är numera allmänt insedd. Äro dylika anordningar emellertid af
vikt under vanliga fredliga förhållanden, huru mycket nödvändigare blifva
de icke då i krig, där man lefver under allt annat än normala förhållanden,
utsättes för väderlekens alla inflytelser, för ansträngningar och försakelser,
måste intaga sina måltider oregelbundet, ibland kanske till och med icke
alis, och då strider inträffa, hvilka under korta tidsmått kräfva tusental
af offer? Den, som utsättes för krigets alla pröfningar och
vedervärdigheter, har också rätt att fordra den sorgfälligaste omvårdnad, om han
blir sårad eller drabbas af sjukdom.
Att sjukvården under förgångna krig sällan blifvit tillräckligt
tillgodosedd, visar historien mer än väl, och det yttrandet hade blifvit upphöjdt
till en trossats, att sjukdomar i krig kräfva vida flera offer än fiendens
vapen. Så var också förhållandet under Krimkriget, då tre fjärdedelar af
döde fransmän dukat under för sjukdom, under 1859 och 1866 årens krig,
under 1870—71 årens krig på franska sidan, där 150,000 man beräknas
hafva dukat under (inberäknadt stupade), samt under rysk-turkiska kriget
1877—78, där 70 proc. af de döde skördades af sjukdomar. Från denna
regel gör den tyska sidan under fransk-tyska kriget emellertid ett lysande
undantag, ty trots hösten och vintern, de snabba rörelserna och dè
obehagliga fästningskrigen hade endast 30 proc. af de aflidne elLer 12,253 per-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
