Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
39° NÅGRA FÖRSÖK MED SOMNAMBULER".
satt i det ena rummet och talade med en ung flicka; detta vore emellertid ej
hvarken hennes dotter eller dotterdotter, såsom vi alla förmodade, utan en
annan flicka (upplysning erhölls några dagar efter försöket, att nämnda fru vid
ifrågavarande tillfälle verkligen setat i det angifna rummet och samtalat med
sin tjänsteflicka).
På begäran af kapten Ö. tillfrågades Alma, om svärmodren den dagen
fått emottaga något bref. Ja! det hade hog; det hade varit en nyckel i
brefvet, hvilket för öfrigt handlade om kläder. Kapten Ö. upplyste ock genast,
att han verkligen till sin hos hans svärmor boende dotter hade afsändt en
koffert med kläder, samt tillskrifvit svärmodren därom och lagt nyckeln till
kofferten i brefvet.
Efter uppvaknandet lemnade sornnambulen kapten O. en hel del andra
uppgifter om våningen, hvilka hon icke förut omnämnt och hvilka alla i
hufvudsak befunnos riktiga.
Vid ett annat tillfälle, då hon söfdes af min ärade vän baron v. Rosen,
tillgick så som af baron v. Rosens här meddelade skriftliga berättelse framgår.
Denna lyder sålunda:
»En dag i september månad år 1888 på e. m. söfdes Alma Rådberg af
mig ombord på mitt chefsfartyg »Kalmar» vid Kråkelund på Sveriges östra
kust, hvarest vi ankrat för natten. Närvarande voro herr generallotsdirektoren
Ankarcrona (som benäget medgifvit sitt namns offentliggörande), lotskapten
Smith från Norrköping, min hustru och jag. Sornnambulen erhöll befallning att
uppsöka generaldirektörens hem i Stockholm och beskrifva hans bostad, hvarest
hvarken mediet, min hustru, eller jag någonsin varit. Hon skildrade härvid:
Tamburen, mycket mörk, aflång, ett bord vid en vägg samt en matta
på golfvet.
Salongen: ett stort rum med borden, sofforna och stolarne, så som de
verkligen voro; öfverallt fullt af småsaker; i ett hörn en grupp med växter,
angående hvilka hon särskildt anmärkte, att några voro konstgjorda. En
storartad ljuskrona; på en vägg något egendomligt, hvars beskaffenhet hon hade
svårt att utreda; det vore som hyllor från golfvet till taket, klädda med plysch
och öfverfyllda med silfverpjeser, på hvilka »något vore skrifvet». (Äreskänker
med inskriptioner.) En större landskapstafla beskref hon äfven fullt riktigt;
likaså ett stort porträtt af konung Oskar, hvilket hade sin plats på ett staffli,
klädt med ett rödt schaggdraperi.
Salen vore mörk, med en hög panel på väggarne, mörk eldstad, antika
saker stode på panelen — vid ena dörren något alldeles säreget, snidadt i trä
och spetsigt uppåt (detta, som hon ej kunde säga, hvad det var, är ett par
vid dörren uppsatta snidade skidor);’vidare en mörk krona och ett par stora,
gamla stolar.
I generaldirektörens skrif rum beskref lion mattan på golfvet, soffan, ett
par bord, en stor bukett i ett hörn samt att där var mycket taflor.
På fråga, hvarest generaldirektörens fru befann sig, svarade hon: i ett
litet rum, i skrifrummet: hon satt där och läste i en tidning; befalld att säga,
hvilken tidning det vore, svarade mediet efter ganska stor ansträngning: Sven-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
