Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
x 68
EN RESA FRÅN TEHERAN TILL KASCHGAR.
Vid Khodschent passeras å nyo Sir Darja, och i Kokan reser si g
ännu den siste khanens, Khodier Khans, palats, där nu ryska officerare bo.
Efter att hafva passerat Ferganas hufvudstad, Margelan, samt Andidschan,
framkom jag ändtligen den 28 november till Osch, där postvägen slutar
och hvarifrån terrängen på allvar börjar stiga mot Tien-Schan.
Med vänligt bistånd af guvernören i Osch, öfverste Deubner, örd*
nåde jag där en karavan om 5 hästar och 3 karlar, usbeker till nationen.
Vi medförde proviant för en månad, samt voro klädda i fårskinnspelsar,
skinnmössor, baschliker och valenkis eller ryska filtstöflar. Vägen till
Kaschgar, som genom det 13,000 fot höga passet Terek Davan passerar
Tien-Schans väldiga kam, är 45 sv. mil lång och tillryggalades på 14
dagar, från den 1 till den 14 december. Trakten är mycket^glest befolkad
af karakirgiser, som här ligga i sina kischlaks eller vinterläger. De
sönderfalla i flera stammar, af hvilka de viktigaste äro Backal, Monak, Djurre
och Sartlar. Nätterna tillbringade jag i kirgisernas byar, som bestå af
kara-uj eller svarta filttält, i hvilkas inre en eld brinner natt och dag.
Jag blef öfverallt mottagen med den största gästfrihet och oegennytta af
kirgiserna. Då jag anlände till en by, blef jag alltid mottagen af dess
aksakal eller äldste och inbjuden till ett snyggt och putsadt tält, där man
inom kort bjöd pa en riklig dastarchan eller gästabud, bestående af
fårkött, ris, syrlig mjölk, svart bröd och grönt te. Då jag bjöd kirgiserna
på tobak och socker, blefvo de mycket förtjusta. Kirgiserna lefva af
boskapsskötsel, särskildt får- och getafvel, och deras öfriga husdjur äro
den lilla långhåriga hästen, kamelen, hunden och den tama jaken. Den
senare, som är mycket mindre än den vilda jaken, användes både till
rid- och lastdjur, samt af karavanerna, som om vintern färdas genom
passet, till att böka upp gångar i den ofta 1 à 2 m. djupa snön.
I vinter var snömängden ej stor; blott mellan Osch och Gultscha
snöade det friskt, sedan följde barmark till passets högre regioner, där
snön åter låg fotsdjup. Under hela resan hade vi köldgrader, och
minimum inträffade den 11 december med — 17,9° i Ulugtschat på östra
sidan Tien-Schan, där det kontinentala klimatet naturligtvis är fullständigt
typiskt. Alla de floder och bäckar, vi passerade, voro också frusna, och
man hörde, hur vattnet porlade fram under isen, som vanligen var så
stark, att vi kunde rida öfver den i stället för att fresta de bräckliga
träbroar, som här och där leda öfver gapande klyftor. De viktigaste
floderna äro de båda1 Terek Su, som hafva sina källor i närheten af
Terek-Davans höjdpunkt, och af hvilka den vestra mynnar ut i Sir Darja och
Aralsjön, den östra i Tarim och Lob-Nor.
Sufi-Kurgan är en stor kirgisisk tältby på 2,160 m. höjd. Dess
aksakal var 85 år gammal, mycket artig och hade tjänat under Jakub Bek
i Kaschgar och Khodier Khan i Kokan. Höfdingeämbetet är ärftligt.
Emellertid tilltog stigningen och blef slutligen ytterst brant.
Hästarna klättra med möda upp genom snön, som döljer den smala stigen.
Därvaseh eller klipporten är en lång, smal passage om 20 fots bredd, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
