Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
x 68
EN RESA FRÅN TEHERAN TILL KASCHGAR.
Då och då mötte vi bönder, som forslade ned brännbara växter till
byarna, men vegetationen blef allt glesare. Någon gång flög en
uppskrämd »kepk däri» eller /bergrapphöna nedåt dalen, men för öfrigt
upplif-vades det öde landskapet ej af en varelse, ej af ett ljud. En graflik
tystnad rådde öfverallt. Emellertid sjönk solen bakom bergskammarne i
vester, och skymningen bredde hastigt sina mörka skuggor utmed bergets
sidor. Blott de öfversta partierna voro ännu en stund belysta, men snart
mattades äfven deras förgyllning och försvann. Några ögonblick senare
insveptes trakten i ett mörker, hvars intensitet blott i ringa mån
skingrades af stjärnornas sken.
Vi kommo till en grotta, där mina män föreslogo mig att tillbringa
natten, men efter en kort rast gaf jag order till uppbrott. Djuren voro
redan uttröttade, hvarför vi sutto af och sedan gingo till fots. KL 8
kommo vi till en liten bäck, som sorlade fram mellan stenarna. Då den
för nattlägret nödvändiga växtligheten aftog alltmera, kommenderade jag
här halt, och vi slogo oss ned vid tvänne stora block på c. 3,200 m.
höjd; 20 m. därifrån låg den första snödrifvan. Den bildade ett hvalf,
ur hvars port bäcken skummade fram. Stället kallas Tacht-i-Feridun eller
Feriduns tron.
Omkring nattlägret tändes en ring af eldar, som närdes af alpina
växter, och en gråblå slöja af rök spred sig nedåt bergssluttningarna.
Här åto vi en enkel kvällsvard och tillbringade sedan en kall natt under
bar himmel.
Under natten var jättens hjässa fullkomligt fri från moln. Följande
morgon kl. half 5 bröt jag upp med de tvä förarna, under det att den
tredje stannade med djuren. Landskapets utseende är i korta drag
följande: Själfva toppen är betäckt med ett sammanhängande täcke af evig
snö, som likt en väldig sjöstjärna utsänder långa, smalnande armar nedåt
bergssidorna. Mellan dessa armar ligga kilformiga stenrösen, bestående
af porfyr, lava och andra vulkaniska bergarter. På somliga ställen
sticker själfva fasta klippan fram i dagen med väldiga bisarra afsatser, och
på andra vandrar man genom skarpkantigt grus, som gifver vika och
glider utför för hvarje steg man trampar. Dessa mot bergets midt
ra-dierande kilar smalna uppåt och försvinna slutligen under snötäcket. De
äro konvexa, under det att snöarmarna äro konkava, hvilket är helt
naturligt, då snön först fyller och längst kvarligger i de djupa
erosions-fårorna och klyftorna.
Redan kl. 6 var jag så trött och andfådd, att vi måste hvila. Vi
slogo oss ned vid bäcken och drucko af dess klara vatten. Jag pinades
hela tidén af en olidlig törst, men förmådde intet äta, utan förnam de
första känningarna af bergssjukan, som är mycket nära besläktad med
sjösjukan. Djupt under oss syntes nu de nedersta snödrifvorna och på
andra sidan dalen schahens läger, som redan uppslagits vid Pul-i-Pulur
för att vara färdigt, tills monarken följande dag skulle komma dit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
