Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
REAKTION MOT REPRESENTATIONSSYSTEMET.
* 107
anseende; men numera befinnas de lämpliga endast för öfvergångsstadter
i folkens historia. Arbetet för införande af allmänna val med få eller
inga kvalifikationer är ganska allmänt i de kulturstater, där detta
önskningsmål ej är uppnådt, och det har krönts med framgång äfven i länder,
där en sådan författning ej kunnat stödja sig på någon historisk
utveckling, såsom t. ex. i de halft barbariska, från det turkiska oket för ej
längesedan frigjorda Balkanstaterna.
Så finnas länder, där grundvalen för representationsförfattningen är
så bred, som man från liberal ståndpunkt rimligtvis kunnat önska, på
samma gång som representationen är allrådande i lagstiftnings? och
beskattningsfrågor, och den exekutiva makten befinner sig i ett tryckande
beroende af densamma. Men där har just för frihetens och den allmänna
välfärdens räkning uttalats betänkligheter mot dess vidsträckta
maktbefogenhet och börjats stark agitation för dess begränsning. Man har betonat
faran af en valkorruption sådan som den, hvilken sedan lång tid tillbaka
visat sig till och med där valrätten varit så trångt begränsad som i
England fore de bägge stora reformerna af densamma i detta århundrade,
och som naturligtvis skulle komma att göra sig mera gällande,j. ju större
antal som fattige, okunnige och för medborgarepliktens betydelse
främmande män få tillträde till, valurnorna. Därjämte ha framhållits talrika
exempel på folkrepresentanternas egen korruption, sådana som äfven vår
svenska Frihetstids historia företer i mängd, vare sig nu, att’ främmande
makter köpa deras röster, eller att de låta besticka sig af egna landsmän,
som vilja främja partisyftemål eller egna intress.en. Vidare har man sökt
visa det olycksbringande i den långt drifna parlamentarism, hvilken öfver
höfvan försvagar regeringsmakten, åstadkommer så täta
ministärförändringar, att dennas utöfning niåste komma att bli lidande däraf i väsentlig
mån, såsom förhållandet särskildt varit i det republikanska Frankrike,
samt möjliggör det majoritetstyranni, som fortfar år efter år, och det
äfven i strid mot monarkens åsikter och sympatier såsom t. ex. i våra
dagars Belgien. Slutligen har man bittert beklagat, att
folkrepresentanterna ofta mycket illa motsvara sin benämning och sin uppgift, då de
tala och votera i strid mot den allmänna meningen eller åtminstone i
strid mot sina resp. kommittenters uppfattning och önskningar.
I den stora transatlantiska republiken ha flera af
representationssystemets, här antydda olägenheter under tidens lopp blifvit så kännbara,
att de föranledt sträfvanden, åtgärder och stadganden, hvilka afse
begränsning af folkombudens makt, dels genom att göra dessa så beroende som
möjligt af valmännen och dels genom att vidga och stärka de styrandes
och ämbetsmännens maktbefogenhet. Detta gäller icke blott Kongressen,
utan äfven de särskilda staternas lagstiftande församlingar och själfva
kommunalråden. Ty man har funnit på alla dessa områden, att
folkrepresentanternas vidsträckta rättigheter, hvilka skulle utgöra ett värn för
folket gent emot regeringarnas och de lokala myndigheternas
maktmissbruk och öfvergrepp, kunna själfva blifva farliga för det, då de begagnas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
