Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I02 NÅGOT OM- KRIGFÖRING.
riktning. Har man väl gjort upp räkningen med fiendens här, falla hans
landsdelar af sig själfva i angriparens våld och äro hans fästningar lätta
att betvinga. Endast om fiendens här är svår att komma åt eller
besittningstagandet af någon ort, såsom t. ex. hans hufvudstad eller en viktig
spärrfästning, är af synnerligen stor betydelse för krigets fortsättning, kan
det vara befogadt att välja denna ort till första mål för rörelserna. Den,
som inskränkes till försvaret, afvaktar fienden i en ställning vid gränser^
eller mera centralt belägen längre in i landet — är den belägen, bredvid
fiendens anmarschväg, benämnes den flankställning — eller går bakåt, till
dess läget blir gynnsamt för en framryckning eller för upptagandet af ett
slag på stående fot.
Under rörelsen måste nutidens stora härar sprida sig utöfver ett
ganska vidsträckt område, ty att med hundra tusental man förflytta sig
på en enda väg låter sig icke göra. Ju större marschområdet tages, desto
lättare utföres förflyttningen, och desto mera underlättas uppgifterna för
de enskilda kolonnerna, hvarjämte trupperna också slitas mindre. Men i
samma •mån kolonnernas styrka minskas och deras afstånd sins emellan
ökas, i samma mån ökas möjligheten för en enskild kolonn att blifva
anfallen och slagen, innan hjälp anländer, och i samma mån växer den tid,
som erfordras för hela härens samling till ett slag. Det blir därför ett
bevis på ledningens fina takt, om hon rätt förstår att bedöma, till
hvilken grad hären kan breda ut sig. »Man måste dela sig för att lefva,
samla sig för att strida», sade Napoleon I, och detta är ännu mera fallet
i våra dagar. På långt afstånd från fienden flyttar hären sig följaktligen
på en stor front, operationsfront kallad, hvilken rättar sig efter antalet
vägaf, så att icke allt för mycket folk, icke gärna mera än en af härens
största enheter, sättes på samma väg. I den mån man närmar sig
fienden, minskas fronten, så att hela hären kan samla sig till slag inom
loppet af en dag. Vid en sådan trång sammandragning försvåras dock
underhållet och tillförseln, hvarför den icke bör bibehållas längre, än
oundgängligt är, och vid rörelsernas återbörjande ökas åter utsträckningen.
Truppernas förnämsta sysselsättning i krig består sålunda i att
marschera, och det enformiga och slitande arbete, detta medför, pröfvar
truppen, mer än man kan vara böjd att tro. Under marschen skyddas
kolonnerna närmast af sina egna bevakningstrupper, avantgarden, om man
går framåt, föregångna kanske på en hel dagsmarschs afstånd af kavalleri,
som söker utspana fienden och fullständiga de uppgifter, man på hemlig
väg erhållit om honom, pä samma gång det spinner, en slöja omkring
hären för att skydda denna för fientlig spaning. IJnder de dagliga
af-brotten i rörelsen bevaka trupperna sig med förposter.
Under marscfiperioderna kunna mindre slag eller strider komma i
frågan för större eller mindre delar af hären. Dessa strider hafva v&nligen
till mål endast att bibringa fienden förluster, att försämra hans belägenhet
och under krigets första del att nedsätta andan inom hans här eller hans
folk. När den anfallande fått fatt på sin motståndare och lyckats samla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
