Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öfverföra sina trupper. Det bor däremot flottan kunna, äfven utan att i och
för sig kunna mäta sig med fiendens sjömakt.
Den transportflotta, som skall öfverföra äfven en liten armé, måste
nämligen vara så stor och ohandterlig, att den redan häri har en stor olägenhet i
jämförelse med försvarsflottan, som endast består af stridsfartyg. Kommer så
därtill den sistnämndas kännedom om farvattnet och att fiendens flotta äfven
måste vara beredd att understödja de landstigna trupperna. Med införande af
ångan såsom drifkraft hafva därjämte svårigheterna vid en landstigning
betydligt ökats, enär denna operation allt fortfarande blir mycket beroende af väder
och vind, under det att försvaret däremot är däraf så godt som oberoende.
Ej heller historiens vittnesbörd vederlägga denna åsikt, att en i och för
sig underlägsen flotta bör kunna hindra en landstigning. Tvärt om anför förf.
flera erfarenhetsstöd därför. Hans mening är dock ej, att helt och hållet
förneka möjligheten af en, trots det försökta motståndet, lyckad landstigning. Och
därför kunna vi ej undvara landtarmén. Men äfven efter en fiendes landstigning
har flottan en stor uppgift att fylla med afseende på afskärande af hans
förbindelser med hemlandet.
När den härmed till sitt hufvudinnehåll refererade broskyren utkom, hade
ännu ej de sista beklagliga afslående eller nedprutande anslagsbesluten fattats i
riksdagen. Emellertid hoppas vi, att den nu efteråt skall bidraga att så
småningom bilda en allt mera uppoffringsvillig opinion särskildt hvad vårt
sjöförsvar angår.
* *
*
Om suggestionens pedagogiska betydelse innehåller sista häftet af
den danska tidskriften »Vor Ungdom» en intressant artikel, författad af
docenten vid Köpenhamns universitet Alfred Lehmann, redan förut känd såsom
framstående fackman inom den empiriska psykologien och särskildt specialist inom
hypnotismens område. — Han ansluter sig inom detta till Nancy-skolans teori
och anser sålunda, att det viljelösa inflytande, som den i hypnotisk sömn
försänkte röner af hypnotisören, icke är till arten, utan endast till grad och
omfattning skildt från vårt beroende äfven i normalt tillstånd af vår omgifning.
Man kan nämligen försätta en person i hypnotisk sömn blott genom att vare
sig med en myndig befallning eller ock ett stilla öfvertalande och öfvertygande
bringa honom att med uteslutande af allt annat rikta sin uppmärksamhet på
denna tanke: »jag skall sofva!» Hvad är detta annat än suggestion i vaket
tillstånd? Och kan man sålunda genom suggestion försätta en normal
människa i sömn, hvarför skulle man ej då kunna äfven ingifva henne i vaket
tillstånd andra suggestioner?
I allmänhet, kan vår vilja ej sätta våra muskler i rörelse på annat sätt,
än genom att intensivt koncentrera uppmärksamheten på tanken om denna
handling. Det är alltid på det sättet, som våra beslut öfvergå till handlingar.
Den s. k. suggestionen består nu däri, att personen i fråga ej själf länkar sin
uppmärksamhets riktning, utan att en annan riktar den på en viss enskild
föreställning, som i och med det samma ofrivilligt då öfvergår till handling. För
ett sådant inflytande är man faktiskt ytterligt mottaglig under den hypnotiska
sömnen; men välbekant är ju, att äfven i vaket och normalt tillstånd vår
uppmärksamhet ofta är ofrivillig. Något kan »tilldraga» sig vår uppmärksamhet
mot vår vilja eller åtminstone utan vår viljas medverkan. Är därvid
uppmärksamheten tillräckligt ensidigt koncentrerad, för att den uppmärksammade
föreställningen därmed skall öfvergå till handling, — ja, då ha vi en suggestion,
äfven utan all hypnos och naturligen utan alla magnetiska fluida eller
öfvernaturliga inflytelser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:16:58 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1891/0102.html
