- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Första årgången. 1891 /
78

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

7 6

SONJA KOVALEVSKY.

telligens, liflighet och intresse därur. Hon talade gärna och mycket, med
en tämligen stark utländsk brytning, och äfven då hon ännu icke fullt
beherskade det svenska språket, med en förvånande lätthet att finna ord
och uttryck för hvad hon ville säga. Hennes ovanliga fördomsfrihet, rika
erfarenhet och lifliga, snabbt fattande intelligens kunde göra hennes
konversation synnerligt underhållande och lärorik; stundom var det dock,
som om det kom något ansträngdt, forceradt öfver den, som om hon
själf var en smula trött, men ville besegra tröttheten.

Och trött borde hon sannerligen haft rätt att vara. Få torde stått
ut med en verksamhet sådan som hennes; på hennes skrifbord lågo
matematiska och skönliterära manuskript om hvarandra i broderlig oreda,
— så föreföll det åtminstone den oinvigde. Själf höll hon reda på dem,
liksom de redde sig jämte hvarandra i hennes tankar. Som bevis på att
hon icke skydde någon möda för att alltid kunna gifva det bästa af
hvad hon ville gifva, kan anföras, att då manuskriptet till »Vera
Voront-sof», hennes otryckta roman, låg färdigt, — för öfrigt skrifvet både på
ryska, franska och svenska, — kände hon sig icke nöjd därmed, utan
började skrifva om det igen helt från början, en omarbetning, som hon
dock aldrig hann fullborda. Men på hennes bord lågo äfven alla mera
betydande, nyutkomna böcker och tidskrifter. Var det någon mera
anmärkningsvärd première på våra teatrar, försummade hon den icke gärna.
För musik och skön konst fann hon alltid någon stund ledig. Alla de
sociala frågorna intresserade henne i hög grad. Det var ett intresse, som
omspann alla grenar af det mänskliga vetandet och tänkandet och
bildandet, och en begåfning, som förmådde göra dem alla förtrogna med sig.

Till sist ett litet minne, som, ehuru väl icke i sig själf af någon
betydelse, dock synes mig här kunna anföras för att komplettera bilden,
och hänvisa på en sida hos henne, som denna rika intellektuella
verksamhet lätt kunde undanskymma. Det var en af de sista gånger jag var
tillsamman med henne; samtalet hade kommit att röra sig om att man så
ofta önskade vara något helt annat än hvad man var, egna sig åt något
helt annat än hvad man gjorde. Det kunde förmodas att fru Kovalevsky
just icke behöfde hysa några sådana önskningar; men det gjorde hon
visst; hon önskade att vara en hel mängd saker, men hälst af allt
önskade hon dock att vara antingen en utomordentlig skönhet eller en stor
sångerska. — Dessa önskningar, som icke äro så individuelt egendomliga,
som icke mera äkta kvinliga, synas mig just därför karaktäristiska för
henne. ■— Kvinnan, den varmblodiga, omedelbara kvinnan, för hvilken
det stod som den högsta lyckan att kunna utöfva ett direkt inflytande på
andra människor, känna berusningen af en ögonblicklig makt, hade oskadd
gått igenom vetenskapens och literaturens skärseld.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:16:58 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1891/0086.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free