Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skräck i den finska »separatismens» anhängare suspenderar helt enkelt ett
kejserligt ryskt påbud en af Finlands ständer och storfurste i vederbörlig
ordning antagen strafflag.
Den allmänna bestörtningen i Finland har uppskakat många sinnen
äfven här i Sverige. Det lär nog icke vara månge, som kunna bilda sig
en fullt säker åsikt om den finsk-ryska »unionens» rättsliga beskaffenhet.
Därtill tarfvas ett studium, som visst icke hittar sin väg ur dessa
sällsamma politiska irrgångar allenast med tillhjälp af några moderna finska
stridsskrifter. Men därom är icke heller fråga för den svenska
allmänheten. Vi känna instinktlikt, att det här icke gäller blott en torr och
spetsfundig »konstitutionell konflikt», utan ett helt folks nationella tillvaro,
som är på det närmaste förknippad med svensk bildning och svenska
minnen. Utan att fördjupa oss i de mörka tilldragelserna under vårt
sekels första årtionde hafva vi gladt oss åt det nu lefvande Finlands inre
trefnad och framsteg inom alla kulturens områden. När dess lycka nu
hotas af ett gåtfullt öde, far en skugga öfver vår egen frid, och vi
påminnas om alla mänskliga illusioners förgänglighet.
Hr Palme har gifvit ett varmhjärtadt uttryck åt dylika känslor. Han
vill icke veta af, att vi svenskar skola af världsliga beräkningar
undertrycka vårt deltagande för finnarnes lidanden. Men han är på samma
gång en af dem, som afsvurit »alla storpolitiska drömmar». Han vill
»lefva i fred med hela världen», och han hoppas tydligen att det oaktadt
få gifva luft åt sina finskvänliga känslor, blott han försäkrar sig vara »utan
en tanke på att bispringa» finnarne, afsky »alla storståtliga
alliansfunderingar», ja, till och med finna »den gamle s. k. arffienden långt mera
sympatisk än vårt frändeland Tyskland, trots allt hvad hof och generalstab
m. fl. göra för borussianismens framsteg i vårt land». Efter så bindande
garantier därför, att värmen aldrig kommer att gå längre än till ord och
åter ord, bör det ju vara tillåtet att uttala de mest oförblommerade
omdömen om det ryska folkets och dess kejsares beteende mot Finland,
om den nu tjänstgörande generalguvernörens och hans frus besynnerliga
hållning m. m.
Det kan väl icke heller falla någon svensk in att förmena honom
hans rätt till sådana meningsyttringar. Den svenska tryckfriheten
betraktas med skäl såsom en gyllene klenod jämte våra öfriga friheter. Vi
kunna af Finlands exempel lära, huru det måtte kännas att lefva under
kejserlig censur. Men, ty värr, »lag sitter i spjutstångs ände», såsom hr
Palme själf säger. Hvartill båta alla lagliga friheter, om det ej finnes
män, som äro redo att försvara dem, ej med klingande och varma ord,
utan med kraftigare bevisningsmedel, öfvertygande äfven för frihetens
argaste vedersakare, när de komma med kanoner? Ett folk har nätt och
jämnt så stor yttrandefrihet, som det tror sig om att kunna häfda med
vapenmakt emot en ömtålig granne. Det är förödmjukande, men det är
sant, att vår militäriska svaghet, vår isolering i Europa, faktiskt måste
hindra oss att i fulla drag njuta af den frihet, som vi proklamerat i våra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
