Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kritik. Skizz af Rust Roest
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
KRITIK.
— Nej tack, du har gjort tillräckligt! Det var inte svårt att förstå, hvem
du ville åt i den där berättelsen!
I »Tvenne Öden»?
— Nej, den har jag inte läst. Spela inte komedi, du förstår mycket väl,
att jag menar »Balluft»; jag tittade i den, därför att jag hörde, att den skulle
handla om personer och förhållanden här i staden och det gör den också på
ett väl ogeneradt sätt. Det är inte tillräcklig* qmklädnad att förflytta en
person från hofrätten till tullen, skall jag tala om för dig, man fredar inte sitt
samvete med så litet.
— Hvad är det för dumt snack, skulle »Bàlluft» röra sig om lokala
förhållanden! Den där historien är skrifven för fyra år sedan, innan jag
någonsin satt min fot i den här skvallerhålan. Är det flera än du, som känna sig
pikerade? Ha, ha, ha,-det är sannerligen komiskt!
— Det skulle du inte skratta åt. Det kan aldrig vara korrekt af en
vän och kamrat; det hade jag verkligen inte trott dig om. — Har du råkat
■öfverstinnan nyligen?
— Nej, men jag träffar henne väl hos Vallins i morgon, jag är bjuden
dit på middag, och jag tror nog jag går. Hur mår hon?
— Hon mår bra, hvarför skulle hon inte göra det ?
— Jag frågar, därför att du ser så mystisk ut.
— Nej bevars, jag är visst inte mystisk. Det ligger inte i min natur.
Fel har jag väl, som alla andra, men ^iriig är jag. Du har också dina
svagheter, käre bror, det kan du lita på,, och om någon skulle dra fram "dem och
låta dig schavottera på Öppet torg, så tror jag inte du häller skulle vara så
vidare förtjust. Adjö med dig, jag har inte tid längre.
— Sannerligen, jag begriper ett ord af det här. Adjö !
Dahlman stängde dörren efter Röning och gick ett par hvarf upp och
m ner i rummet.
Hvad menade karlen? Fanns det något i »Balluft», som Röning kunde
taga åt sig. Tullförvaltaren? Ja, men han var ju »fruns man», och Röning
var ogift. Oj, oj, nu hade han det! Vigilanshistorien! han hade kännt sig
träffad af vigilanshistorien! Nå ja, visserligen hade Röning dålig ekonomi,
men kunde han ej, om han läste med förstånd, se att den där
lånetransaktionen var särskildt karaktäristisk för tullförvaltaren och aldrig, kunde passa in
på någon annan, än en dylik toffelhjälte! Skulle man inte få skrifva om
dåliga affärer, därför att somliga af ens bekanta ledo af kronisk kassabrist.
Sådant där kunde bara hända i en småstad! Hvad han varit naiv, som hade
trott, att han skulle behöfva väpna sig emot en värld — beredt sig på
klubbslag och värjstyng. Åhnej, man skulle pricka ihjäl honom me(J knappnålar,
och för hvad? För »Balluft» till på köpet! Han höjde föraktligt på axlarne.
När Dahlman trädde in i det Vallinska förmaket, voro de andra gästerna
redan komna. - Det blef dödstyst i rummet, när han gick fram och hälsade
på värdinnan, och han märkte, att man uppmärksamt iakttog honom. Nå, de
flesta hade väl läst hans »Stämningsbilder» och tyckte, att han var en bra
samhälls vådlig individ. Han försökte se så ogenerad ut, som om han .aldrig
skrifvit en bok, när han gick fram till unga fru Borg och bjöd* henne armen
för att föra henne till bordet. Dahlman var glad, att hon just fallit på hans
lott. Han tyckte särdeles mycket om henne, det var något så friskt och
ursprungligt i hennes väsen och sätt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
