- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Första årgången. 1891 /
3

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Moderna vapen. Af C. N-n

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Moderna vapen.



Året 1866 utgör en betydelsefull vändpunkt icke endast i vår
världsdels politiska historia genom skapandet af en stark germanisk makt i
hjärtat af Europa, utan vida mera i krigskonstens utveckling genom
öppnandet af delvis helt nya banor för den samma. Ännu till 1866 lefde
man så godt som uteslutande på minnena från den napoleonska
krigsperioden, och på slagfälten ordnade man sina trupper i formeringar, som
ännu hade en bismak af sjuttonhundratalet. Vapnen voro också snarlika
detta århundrades. Väl hade man utbytt flintlåset mot slaglås och
refflat gevärens lopp, hvarigenom deras träffverkan utsträcktes på längre
håll än förut, men laddandet skedde dock från mynningen och största
betydelsen tillmättes bajonetten och följaktligen äfven de slutna kolonnerna
med deras stötkraft. Liksom gevären hade äfven kanonerna försetts med
refflor, dock förekommo ännu 1866 slätborrade kanoner, och de refflades
längre skottvidd förstod man icke att tillgodogöra sig. Endast Preussen
hade tagit ett försteg i fråga om infanteriets beväpning genom att i sitt
under slutet af fyrtiotalet antagna tändnålsgevär införa bakladdning,
hvilken man i öfriga stater fortfarande ansåg opraktisk, och hvars betydelse
icke trädde nog skarpt i dagen under 1864 års fälttåg i Danmark. Kom
så 1866 års krig, där österrikarnes och sydtyskarnes djärfva och tappra
bajonettanfall strandade mot tändnålsgevären och preussarnes mindre
s. k. kompanikolonner, hvilka medgåfvo ett fördelaktigt användande af
skyttelinier och af det hastigare och bekvämare omladdade geväret. Nu
var isen bruten, nu insåg man öfverallt bakladdarens ofantliga företräde
framför framladdaren — hvilket för öfrigt hade ådagalagts äfven under
nordamerikanska inbördeskriget —, och i alla länder skyndade man att
anskaffa gevär af det nya slaget. Men dessa gevär fordrade ett annat
sätt för sitt användande än de gamla, långsamt skjutande
mynningsladdningsgevären, och häraf har en fullständig omhvälfning uppstått i
fråga om sättet för stridens utkämpande eller, rättare sagdt, om
truppernas användande på slagfältet.

Till denna gren af krigsväsendet inskränkte sig dock icke inflytandet
af 1866 års händelser. Väl bidrogo preussarnes bättre gevär och det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:16:58 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1891/0011.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free