Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
568 OM LITERÄÅR EGANDERÄTT.
nad ") till aftbjälpande af missförhållander, hvilka — såsom Reu-
terdahl sade 1848 — äro en skam för vårt land.
Vi ha nu sett, hur krafvet på en reform af vår lagstiftning
om literär eganderätt utvecklat sig. Till en början yrkades biott
mot eftertryck ett skydd, som dock under vilkor af ömsesidighet,
skulle komma alla nationer till godo. Därefter tillkom frågan om
pågon tids vilkorligt skydd mot öfversättvingar, likväl endast de
nordiska rikena emellan. Slutligen har ock erfarenheten visat,
att vår lagstiftning i ämnet, äfven utan hänsyn till bristen på
internationelt skydd, är föräldrad och otillräcklig, hvadan ock k.
m:ts proposition till eista riksdagen erkänner, att den behöfver "i
väsentlig mån omarbetas och tillökas med nya stadganden". Men
man måste medgifva, att dessa förändringar ej längre utmärka det
omfång, hvarmed en reform nu mera kan anses göra till fylles.
Vi kunna ej längre dröja, att erbjuda alla främmande makter öf-
verenskommelse "om ett både till öfversättningar och eftertryck ut-
sträkt eganderätts-skydd. Såsom redan nämdt är, har Schweiz,
med en befolkning, vida mindre än Sveriges och — hvad här ännu
mera betyder — delad mellan flere nationaliteter, beträdt denna
bana. Det ligger för öppen dag, att det från egennyttans synpunkt
är mindre betänkligt för Sverige, att lemna utländske författare
skydd mot öfversättning, än för Schweiz att förbindra eftertryck af
+) Detta likväl endast under den förutsättningen, att 1876 års riks-
dag ej kommer att vidhålla den vidunderliga tolkning af tryckfrihets-
förordningen, som 1866 af lagutskottet uppfanns och af stånden godkän-
des. Utskottet, som sökte visa, att Blanches förut omförmälda motion
förutsatte grundlagsändring, åberopade nämligen orden i $ 1, 12:0, att
»intet hinder vare — — — för utgifning till föryttrande af någon skrift,
-vare sig inländsk eller utländskp. Utskottet menade således, att dessa
ordalag tillåta eftertryck och öfversättning, utan egarens tillstånd, af
utländsk skrift. Man frågar sig härvid helt naturligt, om ej — då de
anförda ordalagen säga bokstafligen ett och det samma om inländska
som om utländska skrifter — eftertryck och öfversättning af svensk för-
fattares skrift är jämt upp lika mycket tillåten, eller hvarför den i ett
och samma mom. gemensamt försäkrade hinderslösheten att till föryttring
utgifva inländska och utländska skrifter skall hafva en helt annan be-
tydelse i fråga om det ena, än om det andra slaget. K. M:t synes ej
godkänna denna oerhörda lagtolkning, ty k. m:t föreslår ej någon än-
dring alls i mom. 12:o. Vi förmoda, att k. m:t under ordet v»hinderp för-
står de i de första momenten af g:en omtalade och förbjudna (t. ex.
»tryckningen föregående granskning» o. d.), men icke här kan läsa något
allmänt medgifvande att eftertrycka och öfversätta utländska skrifter,
emedan detta då också, enligt hittills gällande tankelagar och språkbruk,
måste lika väl angå äfven inländska skrifter, så att eftertryck och öf-
versättning deraf vore frigifven och följaktligen icke ens en skymt af
literär eganderätt funnes kvar i vårt land. Skulle emellertid denna lag-
tolkning från 1866 tortfarande gillas af riksdagen 1876, då förslår icke
k. m:ts proposition om ändring af första, tredje och nionde momenten;
en civillag, innehållande ett bemyndigande för k. m:t att ingå literära
konventioner, skall då, såsom stridande mot grundlagen — tryckfrihets-
förordningens $ 1 mom. 12:o — ej kunna antagas, och k. m:ts händer
förblifva i sådant fall lika bundna, som de hittills, i följd af dessa och
dylika, i olösliga motsägelser invecklade grundlagstolkningar, ansetts vara.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
