Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK STATSBRÅTT, 539
tande på denna kammares bildande. Af den sammanställning som
förf. på grund af denna undersökning gör emellan föreskrifterna
om den kommunala rösträtten: och valrätten till andra kammaren
framgå vissa egendomliga förhållanden, hvaraf vi vilja franmhålla
det, att en utarrenderad egendom af 6000 R:drs värde eller der-
öfver kan, om egaren af annan grund är röstberättigad i kommunen.
för både egare och arrendator medföra rösträtt vid riksdagsmanna-
val. I detta förhållande ligger emellertid enligt vår åsigt intet
orimligt. Det är ju ej för egendomen man röstar, utan valrätten är
något rent personligt, och egardet eller arrenderandet ar en dylik
egendom förutsätter innehafvandet af en så pass oberoende ekono-
misk ställning att man bör ha valrätt.
En fråga som vid tillämpningen af riksdagsordningen gifvit
anledning till mycken oreda är den, huru förfaras skall med riks-
dagsmannaval inom de kummuner, af hvilka olika delar höra till
olika valkretsar. Ea åsigt är den, att om dylik kommundel har
under 300 innevånare skall den i analogi med hvad landstingsför-
ordningen stadgar angående val af elektorer för landstingsmän välja
elektor tillsammaus med närmast belägen kommun. Denna åsigt
ogillas af Prof. Rydin, som på grund af riksdagsordningens stad-
gande (8 14), som tillerkänner valrätt åt en hvar inom den
kommun der ban är bosatt, anser, att dylika kommundelar böra, huru
ringa deras invånares antal än är, särskildt för sig anställa elek-
torsval, och han anför som stöd för denna tolkning ett Högsta
Domstolens utslag at 1866. I sin förut nämda redogörelse för
riksdagsmannavalen 1872 har Statistiska Centralbyrån fäst uppmärk-
samheten på däe missförbållanden som äro rådande i följd af bristen på
bestämdt stadgande i nu ifrågavarande fall och visat huru inom olika
orter olika förfaringssätt följts och att till och med åtskilliga kom-
mundelar i följd deraf alldeles gått sin valrätt förlustige, hvadan en
komplettering af riksdagsordningen i berörde afseende framhålles
såsom af behofvet synnerligen påkallad.
Åtskilligt af intresse skulle ytterligare vara att framhålla med
anledning af de resultat, till hvilka förf. i sitt arbete kommer, men
vi frukta, att vi redan öfverskridit det utrymme som är oss tillmätt
och afsluta derföre denna uppsats mod förhoppning att få till ämnet
återkomma, då arbetets andra del utkommit. Oscar Alin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
