Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
|
TYSK ELLER NORDISK SVENSKA? 5627
sak, envige, enväld, envåldskonung, fager, fleste (superl.),
flock, famla, foster (-broder, -jordY, framtid, fräjd, frände,
fylke, färre (komp.), gengåfva, genmäle, gilja, gladlynt,
godlynt, misslynt, gälda, gåta, gille, harm, harmas, hämd,
hemwul, hjelm, bäfda (bruka), hof (måtta), hum, husbonde,
höfvas, höfvisk, ohöfvisk, härse, hird, hirdman, härrop,
hedenhös, hyfsa, hvässa, hån, häda, härja, idka, idkeligen,
inrymma, idrott, jarl, jäf, kynne, later (sätt att vara, åtbör-
der), ljuf, lemning, lika (falla i tycket), ljuta, ledung, lynne,
maklig, mannamån, menlös, mumla, namne, näunas, niding,
nå, nödtorft, odal, odryg, odåd, dåd, ogen, ohemul, omak,
omaka, ombudsman, oqvädinsord, orda, orlof, qvarstad,
rask, rast, rädda, räddning, renhjertad, renlefnad, rikta
(göra rik), röja, rön, röna, saga (berättelse), samhälle, sam-
tida, sen, skara, skald, skaldskap, skenfager, skepelse,
smälek, snille, snöd, solstånd, sorglös, strådöd, sällsynt,
såt (adj.), tima, tidt, tarfva, tjensteman, trefva, tvehågse,
tvetalig, upphof, uttänja, vanför, vapenhvila, vapenbrak,
vedermäle, vedervilja, väld, vänskap (2), vänsäll, vänfast,
värja (verb), värna, vädja, vetgirig, vettlös, vitnesbär,
vresig, vådlig, ymsom, yrka, åkomma (subst.), åsyna (-vitne),
ättboren, ättestor, ättefader, älskog, äska.
"Detta återupplifvande af äldre, ur bruket komna ord är” —
anmärker Söderwall — "en företeelse, som i språkets historia för-
tjenar särskild uppmärksamhet". Hon visar, att dessa ord äto som
Aronsstafven, att de kunna grönska på nytt, och hon styrker för
vårt eget modersmål hvad redan Horatius hade iakttagit inom sitt:
multa renascentur que jam cecidere vocabula. Äfven på
formernas område har svenskan återbördat eller gifvit stadga åt
minnen från sin forntid, såsom det länge försvunna -r i de sub-
stantiva pluraländelserna -ar och -er samt det med -e lävge käm-
pande -0 i 3:dje person pl. imperf. indik. af starka verb. "Detta" -—
för att nytja en annan språkhistorikers, dansken N. M. Petersens
ord, "är onekligen en af de märkvärdigaste språkföreteelser och
vitnar om ett kraftigt folk, som sträfvade att värna sin sjelfständig-
het och sitt egna skaplynne’"’.
Mängden af dessa ord hade otvifvelaktigt’att utstå en hård -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
