Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
496 TYSK ELLER NORDISK SVENSKA?
svenska lynnen, och utan den vägledning, som de sökte och fanno
hos henne, när allt omkring dem syntes stadt på villovägar och i
upplösning, skulle den blomstring aldrig hafva slagit ut, som nu bil-
dar vår sångs och vår häfdatecknings klassiska skede.
Vi djerfvas icke ställa det tillkall på den nya bibelöfversätt-
ningen, att hon skall varda för vår tid hvad den gamla var för sin.
Modersmålet stod, när denna utkom, vid randen af sin undergång
och för att rädda det krafdes ett mod, som hänsynslöst bröt med
vanor, oseder och fördomar. Nu deremot synes ingen våda stå
för dörren, ty de lysande efterdömena för modersmålets odling hafva
vi strax bakom oss, och att det tyska inflytandet skrider framåt
märkes endast af få, ty det sker ej med stormsteg, utan med tim-
visarens lugna och jämna gång, som en ögonblicklig aktgifning icke
skönjer. Dock lära vi med skäl kunna äska, att bibelkommissio-
nens arbete ej må påskynda denna gång, och att den trohet, hvar-
med hon vill återgifva dagens språk, ej må varda en trohet mot
dess värsta lyten, en omvårdnad om allt det ogräs, som dålige öf-
versättare från tyskan under tidernas lopp sått i vår jordmån.
Hon vedervågar annars ettdera: att hennes arbate skall gifva det
mägtigaste medlet till svenskans ytterligare förtyskning, eller ock
att det skall nå en tidig ålderdom utan ålderns heder — det
senare, om något af vår tro går i fullbordan på frukter för
det lefvande språket af den lärda id, som utmärkte svenske
vetenskapsmän i våra dagar utvecklat och utveckla, för att höja
vårt språkmedvetande och återknyta bandet mellan modersmålets
forntid och nutid.
+ +
Rx
Man skulle tro, att de tyska förstafvelser, som inträngt i svon-
skan, vore outrotliga och oumbärliga, sedan de der innehaft och
häfdat sitt rum under flere århundraden. Så synes dock icke all-
deles vara fallet. Ehuru de funnit sin väg till alla folkets klasser
och oupphörligt inskärpas genom skolböcker, kyrkliga skrifter, tid-
ningar och föredrag från predikstolarne, äro deras rötter i allmoge-
målen ännu tämligen lösliga, och inom de bildade kretsarne skola
de troligtvis mista mark, allt efter som kunskapen om modersmålet
och hugen för dess vård växer. I Norge nytjades dessa förstafvel-
ser lika vidsträckt som hos oss, och likväl hafva i våra dagar fram-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
