Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEGNÉRIANA. 475
ofta tillfälle att framträda i striden om de rätta principerna för poesi,
politik och polemik; i det hänseendet inhämtar man af brefven åt-
skilligt både nytt och i högsta grad anmärkningsvärdt. Det är na-
turligtvis ej alltid oryggliga och allsidigt afvägda domslut, de som i
dessa förtroliga meddelanden till vänner fällas öfver vittra män och
deras produkter, men rätt så goda och träffande som någon yrkes-
messig kritikers kunna de väl dock i de flesta fall anses. "Hvilken
poet jag, utom Franzén, anser för den egentlige i Sverige? Har du
aldrig hört Bellman sjungas af Hjortsberg och Raab? Att läsa ho-
nom duger till ingenting. Men när han sjunges rätt, är det den
originelaste och mest lefvande poesi jag känner, icke blott på sven-
ska utan på alla verldens tungomål". — "Några af Valerti visor äro
rätt qvicka, ehuru föga poctiska, men hans poetiska qvickhet är
ett tungt kavalleri med blanka harnesk och skärande pallascher. Det
är för mycket toddy och för litet champagne i hans dryckespoesi.
Om Bellmans idylliskt-bacchanaliska verldsåsigt har han intet be-
grepp". Om Franzén, hvars poesi på det hela af Tegnér sättes ofant-
ligt högt, skrifver han då och då de finaste anmärkningar, hvilka
förtjena att läsas i sin helhet. — "Jag kan godt lida" (heter det
om Wallmark och Fahlerant2) både fransysk lätthet och tysk
humor, ehuru stundom litet schwerfällig och klumpig; men jag vill
ej då att den skall vara eftergjord; jag dricker ej gerna kaffe af
cikoria”". — "Mannen är ett geni, som förlorat förståndet" heter
det om Grundtvig i anledning af dennes "Verdens Krönika". Så
finner man här och der W. Scott och Byron, Oehlenschläger och
Baggesen, Stagnelius och Vitalis, Atterbom och Ling, G. Adlerbeth
och N. v. Rosenstein m. fl. m. fl. än med några få ord, än utför-
ligare karakteriserade och bedömda. Mest af alla samtida literära
storheter synes dock E. G. Geijer sysselsätta Tegnérs uppmärksam-
het — och detta oaktadt de bägge, till följd så väl af lynnets skilj-
aktighet som af förhållandena, egde ganska få beröringspunkter och
deras "åsigter mycket divergerade". Redan så tidigt som 1812
ansåg han "Erik Gustaf" vara den rätte vid nytt val till Svenska
Akademien, och från 1818 till 1824 gaf han honom hvarje gång sin
röst — oupphörligen i brefven till akademici framhållande honom
såsom den ende rätte kandidaten, och detta t. o. m. vid ett till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
