Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM VÅRA PRUSA-ÖFVERSÄTTNINGAR. 443
Må gå för Barére, men afhandlingen öfver Fredrik II är ge-
nom sina öfverdrifter i väsentliga afseenden högeligen skef. Bland
annat gäller detta om den karrikatur-artade behandlingen af Vol-
taire, hvilken framställes uteslutande i en dels löjlig, dels förhatlig
dager. Från tysk sida har man haft mycket att invända mot skil-
dringen af Fredrik II och af dennes företrädare, och Häusser har
förebrått Macaulay, att denne i sin missteckning af Fredrik Vil-
helm I för mycket öst ur markgrefvinnans af Baden memoirer.
Denna förebråelse har dock visat sig förhastad. Häusser skref sin
kritik 1859, samma år då Macaulay gick ur tiden, och 1861 kom
på viss: sätt förebråelsens vederläggning i den nya följden af K.
v. Webers Aus vier Jahrhunderten. 1 dessa handlingar ur
sachsiska statsarkivet i Dresden meddelar utgifvaren efter förtro-
liga, delvis i chiffer skrifna korrespondeuser, mest inuehållande be-
rättelser af ögonvittnen, sådant som synts honom egnadt att ka-
rakterisera Fredrik Vilhelm och hans tid, dock ohne Aunustoss
zu erregen. Och här är det ömsom dårhushjonet, ömsom vild-
djuret, utrustadt med kunglig envåldsmakt, som framstår för läsa-
sarens häpna blickar. Men det oaktadt finnas andra sidor, värda
att ej glömmas. Utan tvifvel äro Macaulays spetsigheter öfver den
preussiske kungens tigerartade lynne och galna snålhet mycket
lustiga. Men å andra sidan” vinner dock Fredrik Vilhelm i vissa
afseenden, hvilka för en moralist som Macaulay bort vara väsent-
liga, på en jämförelse med Ludvig XIV och dennes efterapare i
Tyskland och annanstädes. Trots ull absolutism kom man dock
ej i Preussen till sådana afskyvärda läror, som Bossuet predi-
kade .i Frankrike. Medan mönster-fursten i Versailles nära nog
fordrade en tillbedjan, som man enligt hertigens af S:t Simon
vittnesbörd ej häller skulle ha vägrat honom, ville Fredrik Vil-
helm ej höra talas om, att han inför Gud vore annat än ein
armer Hundsfott. Hvad skulle väl ba händt den kyrkans tjä-
nare, som vågat för Ludvig antyda en skugga af de sanningar,
som Fredrik Vilhelm höll till godo af presten vid Nikoiai-kyrkan?
Jämföre man vidare en Ludvig XIV:s österländska herskare-egoism
med Fredrik Vilhelms uppriktiga och i många vackra drag af
landsfaderlig omsorg ådagalagda mening, att han vore blott statens
tjänare, så är det ej omöjligt att äfven hos denne vanryktade man,
trots råheten och vildheten, igenkänna mänskliga drag, som man
fåfängt söker bakom förfiningens glans hos flere hans samtida.
Han var sålunda icke blott ett mellanting mellan Molok och Puck".
Och om en svensk läsare eftertänker, huru en dom, som Macau-
lays, skulle smaka honom öfver Gustaf Vasas eller Karl XI:s hus-
hållsaktighet, så lära väl nägra betänkligheter kunna uppstå mot
författarens förföriska stil, som så behändigt narrar en att ogilla
och utskratta, hvad man dock bör hålla så väl den preussiske som
den svenske rikshushållaren räkning för. Hvad åter vidkommer
Macaulays omdöme om Fredrik II:s karaktär, kan det näppeligen
omkullkastas genom åberopande af dessa en skön själs bekännelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
