Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
408 LITERATUR: BRANDES.,.
materialismens osedlighet, ett förhållande, som’ visserligen ej är
utan betydelse. Men sjelfve Tieck var i teckningen af denna ka-
rakter förekommen af Jean Paul, som i Roquairols figur i "Titan"
gifvit urtypen till denna tids passionerade idealfigurer, hvilket åter
ligger uttryckt deri, att denne alltid sammanblandar verklighet och
fantasi, eller att han gör verkligheten fantastisk och poetisk, -— och
det var just detta, som gedan blef nyromantikens lifsuppgift. I
det fallet upptog den, hvad som allt från Sturm-und-Drang-tiden
varit problemet, och försökte på sitt vis lösa detta, — nämligen
förhållandet mellan poesi och verklighet, allt under förtviflan öfver
den från den abstrakta idealismens dagar gapando afgrundea dem
emellan och längtan efter försoning.
Men nyromantiken var äfven positivt förberedd genom före-
gående lifsförhållanden, hvilka förf. anser finna sitt uttryck i hvad
Schiller kallade "die Freigeisterei der Leidenschaft” eller passio-
nens lust att omstörta bestående sociala tillstånd, — en makt som
tillhörde hela den föregående Sturm-und-Drang och beherskade
både Schiller och Göthe och Jean Paul så i poesi som lif samt ka-
raktiserades af sitt trots mot den bestående konventionalismen i
seder och lif. Det var denna makt, som förde Schiller i bans
ungdom samman med Charlotte v. Kalb, sedermera Jean Pauls
älskarinna och förebilden till Linda i "Titan", som förenade Göthe
med fru v. Stein, originalet till Leonore och Iphigenia, som sedan
gjorde Schillers från sin man skilda svägerska Caroline till hans
ideal och Christiane Vulpius till Göthes älskarinna, samt förmådde
Wieland att taga till sig sin forna väninna, La Roche, och det varidenna
i Weimar förenade fria krets madame de Staäöl, "stormen klädd t
kjortlar", vid sitt besök i Tyskland uppträdde. Skarpt och riktigt
karakteriseras, med all likhet dem emellan, den märkliga olikheten
i deras tendenser och sträfvanden: hos tyskarne var allt personligt,
hos henne allt socialt; hon uppträdde fiendtligt mot orättvisan i
lifvet, de mot prosan deri; hon ville omfamna lifvet politiskt, de
ville göra det poetiskt. Göthe sjelf har i sina mest fulländade
verk, såsom <Tasso", ’<Wilhelm Meister", ingen annan uppgift än
den, att försona verklighet och poesi, och det var detta, som ny-
romantiken upptog och förde vidare.
Förste målsmannen för denna nyromantiska riktning i hela
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
