Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
342 KYRKA OCH STAT I NITTONDE ÅRHUNDRADET.
säger han vidare, "att om man dock engång förr eller senare måste
gripa sig an med att skilja kyrkans lem från statens organism, så
böra vi träffa alla nödiga förberedelser, för att denna operation må
försiggå så litet farligt och med så ringa kraftuttömning som möj-
ligt för samhällsorganismen. Vi vilja till en början underbinda de
ådror, genom hvilka statens lifskraft inströmmar i kyrkan, småningom
isolera denna. ledamot, vänja staten vid att ej behöfva densamma;
sedan skall det ej märkas, när den borttages, såret ärrar sig lätt och
man behöfver ej frukta någon förblödning. — Med andra ord: Sta-
ten företage först en noggrann gränsreglering mellan sig och kyr-
kan och värje sitt eget område för hvarje kyrkligt inflytande".
"Derunder förstå vi först: Införandet af obligatoriskt civiläkten-
skap och borgerlig civilståndsregistrering; upphäfvande af doptvånget;
åtskiljande af kyrka och skola; sekularisering af fattigvården".
«Vidare må staten stifta en strafflag, som förhindrar missbruk af
predikstolen för politiska syften, och ännu mer, han må draga försorg
derom att ej personer bestiga predikstolen, hvilka äro fiendtligt
stämda mot staten. Alltså före staten uppsigt öfver utbildningen
af presterskapet, hvilket, äfven om skolan skiljes från kyrkan, dock
alltid förblifver folkets lärare i eminentaste mening; han må kontro-
lera dess examensväsen; han tillåte ej, att någon prest anställes
som vare sig ur borgerlig eller politisk hänsyn väcker anstöt hos rege-
ringen (!!). Han tage vidare i anspråk öfveruppsigten öfver den
kyrkliga ekonomiens förvaltning. Han tillåte ej, att kyrkliga straff
tillämpas med verkningar, som sträcka sig in på det borgerliga om-
rådet, och framför allt icke att kyrkliga straff användas på statens
egna embetsmän”.
4 "Han må vidare fordra, att hvarje kyrklig förordning bringas till
hans kännedom, men må afstå från den obeqväma och till en del
dock overksamma rätten att meddela tillstånd till dess offentliggörande
(placet)".
<Han må göra de andliga ordnarnas existens beroende af sitt
erkännande och må ej tillåta Jesuiterorden’"’.
«Slutligen måste medgifvas en verklig och verksam vadrätt till
staten i fråga om missbruk af andlig embetsmyndighet, hvilken för-
hindrar hvarje kyrkans försök att skrida öfver gränserna för sin be-
fogenhet"”.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
