Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
388 - KYRKA OCK STAT I NITTONDE ÅRHUNDRADET.
för den nya nationela statsorganismen i Tyskland. Vi hafva redo-
gort för den egendomliga ställning, som Italien så före som efter
1870 intagit till den heliga stolen, och för orsakerna till Frankrikes
fullkomliga passivitet gentöfver ultramontanismens framsteg, — en pas-
’sivitet, hvilken såsom enhvar lätt kunde förutse, under nuvarande
- förhållanden snart skulle lemna rum för det af klerikala inflytelser
fullt bestämda politiska system, hvilket har den närmaste framtiden
för sig i detta land. Vi tillägga blott, att i Österrike hade dog-
-mens antagande inom kyrkan till följd, att regeringen förklarade
1855 års konkordat upphäfdt, på grund deraf, att den katolska
kyrkan efter 1870 ej mera vore densamma kyrka, som år 1855 af-
slutade fördrag; och påminna föröfrigt om de ganska kraftiga åt-
gärder som företagits af regeringen i Schweitz, och om den oro
som ultramontanismens framsteg väckt inom England, för att nu
lemna en kort öfversigt af de företeelser, som för närvarande ove-
dersägligen äro i främsta rummet egnade att väcka vårt intresse,
af 1872—73 års kyrkliga lagstiftningsarbete inom Preussen.
Hvad som i främsta rummet var egnadt att i detta land fram-
kalla brytning mellan kyrka och stat, var visserligen den omstän-
digheten, att Preussen såsom "”"Vormacht"’ bestämmer hela Tysklands
inre och yttre politik, och att det såsom en protestantisk stat,
just i mån af sin styrka, är en fara för Roms välde. Men det låg
också i dess kyrkorättsliga förhållanden något, som mer än i de
flesta andra länder vid först allvarliga konflikt måste påkalla en
revision af den katolska kyrkans rättsliga ställning inom staten.
Vi hafva nyss redogjort för följderna af 1848 års rörelser i Preus-
sen och sett, att den katolska kyrkan derur utgick med en sjelf-
ständig frihet, som i det närmaste realiserade den ena sidan af
det här ofvan skärskådade belgiskt-italienska systemet "fri kyrka i
fri stat". Men den andra sidan af detta program var i Preussen
så mycket mindre förverkligadt; om kyrkan var fri från beroende af
staten, så var deremot staten ännu bunden vid kyrkan med länkar, som
i mer än ett hänseende hindrade hans fria verksamhet och utöfvade
tvång på hans medborgare. Sjelf likgiltig för kyrkans disciplinära
förfoganden, hade staten dock icke gjort sina undersåtars borger-
liga rättigheter af dessa förfoganden oberoende; likgiltig för hennes
ekonomiska förvaltning hade han dock icke företagit boskilnad mel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
