Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
336 KYRKA OCH STAT I NITTONDE ÅRHUNDRADET.
utgår eller ej o. s. v. Hans bildning sker genom collegiihäften;
källstudier förekomma - ej. Breviarium, missale, rituale, Thomas &
Kempis, cathechismus romanus, mera sällan Concilium tridentinum,
ett par kasuister, Gury (jesuitisk ethik) något dogmatiskt kompen-
dium och en lathund för predikningar utgöra biblioteket; ledningen
af allehanda slags brödraskap upptager hans tid. Hela hans lif är
en sådan kyrklig mekanism, att någon andlig sjelfständighet ej kau
komma i fråga. Då kan det ju ej förvåna, om religionen går upp i
tom formalism, gudstjenston blifver icke medel utan mål, Mariakulten
tager öfverhand öfver Guds dyrkan; och omvexlingen i detta lif ut-
göres af politisk agitation för valen, polemisorande mot kättare,
förböner för kyrkostaten, uppfordran till kollekter åt påfven, un-
dertecknande af adresser mot regeringen och dunderpredikningar mot
dem, som ej hålla vatikanska konciliets beslut lika med evangelium."
Så långt vår författare. Oss tillkommer det naturligtvis ej att
gå i god för sauningen af hans teckning; men om antalet och be-
tydenheten af de män, som ur skilda läger deri instämma, får ega
något vitsord, så kan den opartiske åskådaren svårligen värja sig
för den öfvertygelsen, att dessa klagomål i det mesta äro befogade ?).
Och man ser då lätt, hvad det i den katolska kyrkans tillstånd är,
som påkallat statsmännens uppmärksamhet och väckt oro inom
samhällskroppen. Det är det religiösa lifvets riktning på samma
gång till grof formalism och till kyrklig fanatism, hvilka jn väl trif-
vas tillsammans, då de bägge äro yttringar af religionens försinli-
gande. Det är tillika — och i närmaste samband härmed — den
kyrkliga organismens stränga sammanslutning kring den gemensamma
medelpunkten i Rom, dess obetingade underdånighet under kurian
och hängifvenhet åt de ultramontana grundsatser, för hvilka vi i före-
gående artikel redogjordt.
!) Den som en gång läste Döllingers 1881 utgifna »Kirche und
Kirchen», kunde väl ej hafva trott, att denne väldige protestantismens
vedersakare och lofprisare af den allena saliggörande kyrkan någonsin
skulle vända sin håg till afsöndring från Rom eller förtvifla om katoli-
cismens framtid. Nu håller denne man föreläsningar och föredrag i gam-
malkatolska möten, hvari förekomma ej mindre skarpa ord än de ofvan
anförda om Roms och jesuiternas sträfvanden. Det kan icke vara små
och tillfälliga orsaker, som föranledt ett sådant affall från en hel lång
lefnads tro och hopp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
