Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
328 KYRKA OCH STAT I NITTONDE ÅRHUNDRADET.
tolska kyrkan, om hvars dogmatiska oförsonlighet mot protestautis-
mens kätteri ju ej kan finnas något tvifvel, äfven i sina praktiska
sträfvanden är långt ifrån att likgiltigt betrakta de evangeliska kyr-
kornas existens, att hon tvärtom, och i synnerbet i Tyskland, inrättat
hela sin organisation i och för deras bekämpande; att, så länge
Tvskland är ett "missionsland", hon ej har för afsigt eller kan nöja
sig med att i ro och frid utveckla och befästa sig sjelf inom eget
område, utan tvärtom i alla sina förhållanden beherrskas af tanken
på rörelse utåt, emot protestantismen, och att heunes fordran på
frihet och ro endast afser fred och ro att bekämpa denna sin rival").
Ja, det är så långt ifrån att dessa sträfvanden i nyare tider mi-
stat något. .af sitt allvar och sina utsigter till framgång, att de
tvärtom först nu blifvit med full energi riktade emot den fiende
som katolicismen mest fruktar af alla, mot de protestantiska kyr-
korna i Tyskland. Sjelfva den upplösning, som framgick ur de
olycksbådande sekularisationerna 1800—1815, har derutinnan arbe-
tat henne i händerna; sjelfva den toleransprincip, som hon i enlighet
med sina oeftergifliga grundsatser måst fördöma, har beredt henne
utvägar till verksamhet, som hon förut icke egde. Förut hade Tysk-
land varit söndradt i strängt katolska torritorier å ena sidan, strängt
protestantiska territorier å dev andra, i hvilka senare den katolska
kyrkan egde föga möjlighet till utvidgning och på siu höjd kunde,
den år 1842 såsom manuskript tryckta »pNotizia statistica delle missioni
cattoliche in tutto il mondop, hade det karakteren af en upptäckt, och
mången läste belt vist här med häpnad om de anspråk och den verk-
samhet som för den katolska kyrkan ännu i vårt sekel äro lika vigtiga,
som i det sextonde.
Förf. har i öfrigt efter Bullariet (tr. 1839—41), efter en Hamburger
Codex af »Questiones et Responsa de propaganda Fide» samt Cerris redan
år 17186 på engelska tryckta »Stato della Religione cattolica 1677», teck-
nat Propagandans utveckling ända från dess stiftelse, 1622, och efter den
nämda »Notirian»p varit i tillfälle att skildra den katolska kyrkans nuva-
rande organisation fullständigare, än den någonstädes eljest var beskrif-
ven. »PNotizian» bade tillfälligtvis kommit i hans hand vid ett besök i Rom
och hade tillhört en afliden katolsk prest; ban inhemtade sedan, att
denna som mannuskript tryckta kalender, hvilken angaf sig som en första
årgång af en blifvande serie, genast blifvit indragen och undertryckt.
+) O. Mejer: Die Propaganda, ihre Provinzen und ihr Recht D. 11.
Pp. IV–VI,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
