Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KYRKA OCH STAT I NITTONDE ÅRHUNDRADET. 309
ringaktning hade meddelat sig äfven åt påfvarnes närmaste tjenare:
hos de europeiska prelaterna vid denna tid framträder en anda af
insubordination, som icke sällan står i samband med det faktum,
att tidens mot kyrka och religion fiendtliga åskådningssätt hade an-
hängare inom kyrkans eget läger. I Tyskland är företeelsen uppenbar:
planerna för eu tysk nationalkyrka, under biskoplig ledning och i
möjligaste mån oberoende af Rom, framträda flera gånger på fullt
allvar under denna tid. När Hontheims läror af påfven högtidli-
gen fördömdes, blef denna fördömelse ej godkänd i de flesta tyska
biskopsstift, och han sjelf åtnjöt länge skydd af ärkebiskopen i
Mainz. I de märkvärdiga Coblenzer-artiklarna af 1769 gåfvo också
Tysklands tre andlige kurfurstar öppet för kejsaren tillkänna sin
önskan att åt Tysklands kyrka förskaffa samma oberoende och sjelf-
ständiga ställning, som den gallikanska kyrkan af ålder egt, och
samma afsigter framträdde sedermera flera gånger så väl i slutet
af 1780-talet som vid konkordatsunderhandlingarne 1800—1817.
Kyrkans "sjelfständighet” betydde den tiden icke detsamma som
den påfliga kyrkans oberoende afstaten, utan dermed afsågs på sin
höjd ett visst biskoparnes oberoende af påfven, men skyddadt af
statsmakten, i främsta rummet af Tysklands kejsare. !)
Men under det biskoparne stälde sig redo att uppfånga den
sjelfständighet, som vid kyrkostyrelsens söndersplittring kunde dem
beskäras, visste furstarne och statsmännen att i tid taga vara på
det praktiskt användbara af de herrskande idéerna. Den katolska
kyrkan hade intet deltagande att påräkna i det 18:de århundradet;
hennes rätt och hennes intressen trädde så helt och hållet tillbaka
för folket och staten i det upplysta enväldets politiska system,
att episkopalismen lika litet som kurialismen kunde vinna något fot-
fäste. Staten var för den herrskande natnrrättsläran allt och kyr-
kan endast en sida af den för folkets väl verksamma statsmakten.
Derhän kom ock med oafvislig inre följdriktighet det lärosystem, som
uppbars af Hontheim, och som derför också från staternas sida
ifrigt omhuldades. I Wien fick Febronianismen snart sitt egentliga
hem och utbildades här genom en hel rad af inflytelserike rätts-
’) Se härom isynnerhet den i många stycken på nya eller bortglömda
källor grundade intressanta framställningen hos O. Meyer: Zur Geschichte
der römisch-deutschen Frage. Th. 1. Rost. 1871.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
