Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
302 KYRKA OCH STAT I NITTONDE ÅRHUNDRADET.
närvarando eger, har helt visst icke utgått från kyrkan, den har
tvärtom, i sin begynnelse framdrifven af 1789 års principer, från
kyrkans och presterskapets sida mött en ganska stor obenägenhet.
<Under det att i de protestantiska skolorna läraren är ett slags
prest, och alltid verkar i samband med församlingens religionslärare,
har den katolske skolläraren, mött med ovilja af presten, allt mer
och mer utvecklat sin rent verldsliga karakter och lärt att betrakta
sig som representanten af en speciel princip, ett abstraktam som
kallats "framåtskridande" eller "moderna idéer." Och. så har pre-
sten, redan förut missbelåten med skolan, upphört att besöka dess
rum, och brytningen mellan dessa bägge den moraliska maktens :
representanter har blifvit fullständig. Men hvad har deraf följt?
Endast att folkundervisningens utveckling i vårt land blifvit förse-
nad och försvagad. Och som en sädan sakernas ställning dock så
länge varit för kyrkans intressen menlig, har ytterligare följt, att
den katolska kyrkan, när hon ej kunnat qväfva folkskolan, tagit sig
för att bringa henne i sin egen hand. Presterskapet har grund-
lagt och snart mångdubblat skolor, hvilkas lärare varit andlige.
I sådana ’ skolor uppfostras nu, som bekant, en tredjedel af våra
barn." +»)
Det är denna klerikala folkskola, som under det kejserliga
styrelsesättet vunnit kanske mest på de bemödanden, som gjorts
för folkets uppfostran och undervisning. Det katolska partiet var
under åren 1848—1851 enigast och klokast af alla de om väldet
kämpande fraktionerna och förskaffade sig i lagen af den 15 Mars
1850 ett stöd för sitt inflytande, som man nu från det liberala
lägret har svårt att betaga detsamma. FEnligt denna lag kunna
medlemmar af andliga ordnar vara lärare i offentliga skolor, och
genom ministerielt reskript af den 31 Okt. 1854 äro prefekterna,
som utnämna lärarne, förpligtade att tillfråga kommunerna om de
önska en andlig eller verldslig lärare, "samt att ställa sig deras
önskan till efterrättelse. Kommunerna åter stå i sina önskningar
under stark inflytelse dels af presten, dels af den rent ekonomiska
beräkningen att en ordensbroder, som är utan familj och utan an-
+) Prof. Mich Bréal: Quelques mots sur Yinstruction publique en
France. Paris 1872.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
