Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
282 | KYRKA OCH STAT I NITTONDE ÅRHUNDRADET.
förhållandet mellan kyrka och stat framträder så bjärt, som
det kunde och borde efter de i kyrkans dogmer nedlagda princi-
per. Det döljes understundom under täckelset af en försonlighet
gent emot den moderna civilisationen, hvilken jn måste tränga sig
på dem, som lefva derinom och nödgas att erkänna dess makt. Så
finner man t. ex. i den starkt ultramontane kanonisten Walters
Kirchenrecht en teckning af detta förhållande, hvilket åtminstone i
vissa punkter. erkänner den nya tidens berättigade kraf och tämli-
gen noga angifver den yttersta gränsen af de medgifvanden, som
den katolska kyrkan skulle kunna göra åt de borgerliga samfan-
den. Sedan han uppdragit en skarp och fullständig teckning af
medeltidens kyrkorättsliga system, hvilket tydligen föresväfvar ho-
pom som idealet, tecknar han med mörka färger öfvergången till
den nyare tiden: huru medeltidens glänsande dubbelstjerna, påf-
vedöme och kejsardöme, i 18:de seklets virrvar gick ned och
huru allas ögon vändes till den vid horizonten uppdykande furste-
makten; huru så väl påfven som den för uråldrig nationel fri-
het kämpande hierarkien fick vika för statsabsolutismen; huru ka-
binettspolitik och revoiutionsanda tillsamman ledde kortsynte stats-
män att undertrycka, inskränka och hufvudsakligen till regeringarnas
eget förderf i hennes verksamhet inskränka den katolska kyrkan;
huru teorien om statens allmakt genom josefinismen i Tyskland lik-
som förut genom gallikanismer i Frankrike genomfördes; huru re-
volutionen med all annan autoritet uppslukade ätven den kyrkliga,
och huru sedermera de mest <grundfalska och förderfliga åsigter om
kyrkans förhållande till staten" gjort sig gällande i de flesta staters
lagstiftning. De pgrundfalska åsigterna om "jura circa sacra”’ äro
efter hans uppfattning: lärorna om statens uppsigtsrätt öfver kyr-
kans förvaltning och om statens rätt att genom prevention skydda
sig mot ingrepp från kyrkans sida å det borgerliga eller politiska
området; och fördömas dervid så väl placet som recursus ab
abusu, så väl jus supreme inspectionis som jus reformandi.
I motsats till hvad de sista århundradenas utveckling flerestädes
medfört, måste som princip fasthållas, att kyrkan på sitt område är
fullkomligt fri, utan något som helst ingrepp från statens sida i
kyrklig lagstiftning, förvaltning och ekonomi. Men staten å sin
sida skall också, i allt hvad borgerliga angelägenheter rör, vara full-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
