Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
262 HISTORISK LITERATUR.
Det gäller ju särskildt om nästan allt, som belyser vår ställning
till främmande makter.
Vi vilja visserligen ej härmed hafva sagt, att vi ogilla dylika
arbeten, långt derifrån; men vi hafva velat erinra om, hvad man
så lätt förgäter, att domen tillhör efterverlden, att den först rätt
kan säga, hvarför något skedde, medan vi blott sågo, att det skedde.
Att deremot förneka värdet af ett samtidens försök kan så myc-
ket mindre falla oss in, som vi anse det afhjelpa en ofta öfver-
klagad brist, nämligen den, att vi ej känna de grundvalar, på hvilka
vår egen tid bygger, och sålunda sakna sambandet mellan det vi
. upplefva och det vi inhemtat om flydda tider. Arbetets intresse
är naturligt, då dess föremål ligga oss så nära, att man nästan
kan säga, det de handlande personernas gestalter ännu icke för-
bleknat.
Det är tiderymden 1823—28, som i föreliggande del inrym-
mes. Naturligt är, att i taflans midt skall resa sig den stora ge-
stalten af den konung, som i främsta rummet kan tillräkna sig
förtjensten af att hafva skapat den framtidsbetryggande föreningen
mellan de två folk, hvilkas öden här skildras. Såsom fallet är med
hvarje framstående personlighet, på hvars lott mer än vanliga kraf-
ter fallit och hvars bana ej slutits inom vanliga gränser, har Karl
Johans lif och minne framkallat öfverdrifven både beundran och
fiendskap. Sanningen tager dock småningom ut sin rätt, och hvilka
fel Karl Johan än hade, säkert är, att han ej behöfver frukta ef-
terverldens opartiska dom. Det är, som bekant, ej blott hans po-
litiska system i allmänbet och särskildt den del deraf, som i snör-
rätt strid med gammal åskådning och häfd grundlade en ny fram-
tid för norden, som hafva funnit så bittra vedersakare, utan lika
mycket, om ej mera, hans verksamhet som konstitutionel regent,
hans uppfattning af och beröring med de nya sträfvanden, hvilka
sökte att ur 1809 års statsskick utveckia till fullt lif de frön till
politisk frihet, som der voro nedlagda. Det kom till en konflikt
mellan honom och dessa af stundom häftig, någon gång äfven bit-
ter art, i afseende på hvilken man ovilkorligen frågar sig, om den
ej kunnat vara mindre och om skulden dervid är så ensamt ko-
nungens. Han förstod dock frihetens betydelse (hans politik mot
Norge har visat det), och det är hans ära att vara en bland de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
