Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
236 FORNSVENSK LITERATUR.
och efter en gammal handskrift blifvit utgifven af Brandt 1861, sluter
sig mycket nära till den svenska och är tydligen en öfversättning af
denna. Ivan-Sagan är likasom i allmänhet den sagokrets, som rörer
sig kriog konung Artus och hans kämpar, af celtiskt ursprung; i
12:te århundradet gjordes hon till föremål för poctisk behandling
af den franska trouvåren Chrestien de Troyes, hvars dikt Le Che-
valier au Lion ligger till grund för de bearbetningar af ämnet,
som finnas i flere andra europeiska språk och bland hvilka sär-
skildt den högtyska af Hartman von Aue är berömd. Likasom
Flores och Blanzeflor är äfven denna saga behandlad på isländska,
på svenska och på danska. Den isländska bearbetningen — Jvents
saga — hvilken synes vara öfversatt omedelbart från Chrestien de
Troyes’ verk och i likhet med den af Flores och Blanzeflor är
på prosa, är för kort tid sedan utgifven af en tysk filolog, E.
Kölbing i hans Riddara-Sögur (Strazburg 1872). Enligt hvad
Kölbing ådagalagt, finnas i den isländska och i den sverska be-
handlivgen af detta ämne ett stort antal ställen som närmare öf-
verensstämma med hvarandra än med de motsvarande i den fran-
ska dikten, men derjämte i den svenska texten åtskilliga ställen,
hvarest denne närmare än den isländske sluter sig till Chrestien”s
poem. Af de fyra handskrifter"), som innehålla den svenska dik-
ten, upptaga de tre äfven Flores och Blanzeflor. Om språkbe-
handlingen gäller i det hela det samma, som blifvit anmärkt om
Flores. Den danska bearbetningen är likasom den af Flores öf-
versatt från den svenska. — Hertig Fredrik af Normandi, hvilken, så-
som vi anmärkt, tillhör Arttus-kretsen, är enligt uppgift i slutet af
det svenska qvädet, från franskan genom en kejsar Ottos försorg
öfversatt till tyskan, hvarifrån drottning Eufemia låtit öfverföra dik-
ten till svenskt tungomål. Emellertid förekommer denna roman,
så vidt hittills är kändt, hvarken på franska eller tyska, och fin-
nes qvar endast i den svenska och den danska bearbetningen. Att
den svenska dikten varit omtyckt och allmänt spridd, kan slutas
deraf att hon ännu finnes qvar uti icks mindre än sex gamla hand-
skrifter. Språkformen är ungefär densamma som i de båda andra
Rn
+) En af dessa är dock skrifven i svensk-norskt Birgittiner-språk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
