Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
234 FORNSVENSK LITERATUR.
"ningen, hvilken är på prosa, har man i två särskilda, med hvar-
andra nära öfverersstämmande, men ej alldeles sammanfallande re-
daktioner, båda förvarade uti handskrifter från femtonde århundradet
och utgifna af Brynjolf Snorrason (Annal. f. Nord. Oldkyndighet
1850). Den isländska behandlingen företer närmaste likhet med
den kortare franska och är säkert öfversatt direkte från denna;
dock förekomma här vissa skiljaktigheter, som synas ådagalägga,
att den franska text, som ligger till grund, icke varit den samme,
som vi nu hafva i behåll; emellertid är det svårt att afgöra,i hvad
mån afvikelserna böra skrifvas endast på den isländske (eller norske)
öfversättarens räkning. Den svenska dikten Flores och Blanzeflor
behandlar ämnet på samma sätt som den isländska, med hvilken
hon ofta sammanträffar till och med i uttryckssätt, och öfverens-
stämmer med denna äfven der, hvarest hon företer olikhet med det
franska poemet och öfriga öfversättningar "). Deremot kan man
knappt finna någon väsentlig punkt. der den svenska behandlingen
På en gång följer originalet och skiljer sig från den isländska ++).
+) Då utrymmet ej medgifver att här lemna en redogörelse för be-
rättelsens gång och att anställa en genomgående jämförelse mellan de
franske, isländske och svenske texterne, få vi nöja oss med att endast
’påpeka det förhållande, att der, hvarest originalets framställning fram-
träder sammandragen i den isländska dikten, detsamma också är fallet
i den svenska, samt att båda bearbetningarna låta Flores, sedan han,
i olikbet med der franska text, som annars ligger till grund, hos ko-
nungen af Babilonia blifvit ertappad med Blanzeflor och derför ankla-
&ad, försvara sin sak genom envig; bland de månge enskilda uttryck
der likheten är i ögonen fallande, anföra vi: sv. v. 3,4 foor mz brand,
heria ok ödha sancti Jacobs land, isl. s. 6, för til Jakobs lands
at brenna ok bela ok herja å kristna menn; sv. v. 6 Apulia, isl.
s. 6 Aples, fr. v. 119 Naples; fr. v.58, 61 en Galissefu arivée— por
ou pais la praie prendre; sv. v. 14 athretighi mila, isl. s. 6, XXX
"rasta, fr. v. 69 de quinze lieues, sv. v. 189—90 at skilia allan
thera godhvilia, isl. s. 72 (N) at skilia åst theirra, fr. v. 320—1
oblier li fera la crestiene Blanceflor; sv. v. 479 tala thik ey
synde, isl. s. 77 (N) mel ekki thér synd, fr. v. 918 grant tort
avez 0. & Vv.
++) Såsom ställen, der den svenska dikten mer än den isländska
närmar sig originalet, må anföras: Sv. v. 57t bödh them skenkia
miödh ok viin, Fr. v. 1034 aportent du vin et piument, Isl. 8.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
