Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRNSVENSK LITERATUR. 227
mot fornspråkets lagar; detta förhållande visar sig isynnerhet under
det femtonde och de första decennierno af det sextonde århundradet,
då föreningen med Danmark i högre grad medförde inflytelsen äf-
ven af danskt språk, i hvilket nämda upplösning var längre fram-
skriden ”). Isynnerhet mot slutet af tidehvarfvet träffas ofta de
nyss nämda, för danskan egendomliga ljud-öfvergångarne äfven i
svenska skrifter, särdeles offertliga handlingar, bref o. d. Bland
andra språk, som under denna tid utöfvade inflytelse på vårt, bör
särskildt framhållas Nedertyskan, från hvilken språkart en stor
mängd ord äfvensom prefix och afledningsändelser inströmmade uti
Svenskan, ett förbållande, som får sin förklaring genom den mång-
aldiga beröring och förbindelse, hvari Sverige uuder medeltiden
stod med den del af Tyskland, der nämda språk var rådande.
Dot är icke sannolikt, att den språkform, som möter oss i våra
medeltidsskrifter, såsom talspråk herskade öfver allt i Sverige. Man
kan redan på förhand antaga, att i ett land, som hade en på vid-
sträckt yta spridd befolkning, och i hvilket de särskilda delarne
förete rätt stor skiljaktighet, äfven språket skullo skifta i flere olika
munarter, något, som göres sannolikt också af det förhållande, hvil-
ket, såsom man känner, egde rum i andra Jand vid samma tid.
Den likformighet i språk, som icke dess mindre råder i våra forn-
skrifter, kan icke gerna förklaras annorlunda än genom att antaga
dem vara affattade i ett redan tidigt uppkommet skriftspråk, hvil-
ket torde hafva utvecklats ur Uplands- och Södermanlands-dialekten.
På detta sätt kan det ock förklaras, att vissa egendomligheter, som
tillhöra våra nu lefvande folkdialekter, visa tillbaka på en språklig
ståndpunkt, som är äldre än den, hvilken utmärker våra äldsta
bandskrifna urkunder.
+) En inverkan af svenskan på danskan likasom också på norskan
finner man i det så kallade Birgittiner-språket, som framträder i åtskil-
liga böcker, skrifna i Birgittiner-klostren i Danmark och Norge, hvilka
stodo i nära förbindelse med och beroende af moderklostret i Vadstena;
detta blandningsspråk uppkom på det sätt, att svenska former inträngde
i danska eller norska skrifter, då dessa öfversattes från svenskan eller
ock skrefvos eller afskrefvos af svenskar. I Norge visar sig dessutom
redan i l4:de århundradet en inflytelse från svenskt språk, hvilken vt-
gick från de högre kretsarne och hofvet, hvilket under en stor del af
denna tid var svenskt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
