Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FILOSOFI. 217
sättning af det andliga, som ligger i dess nedtryckande till jämn-
höjd med det kroppsliga. Men de båda slagen af verklighet kunna
icke stå i jämnbredd med hvarandra. Det ena eller det andra måste
erkännas vara den högre och dermed äfven den saana verkligheten.
" Häri ligger en anledning till skiljaktiga riktningar inom Lockeanismen.
Skiljaktigheten faller icke blott inom det teoretiska området utan
äfven inom det praktiska och det estetiska. Inom det praktiska om-
rådet är det naturenliga det, som tillfredsställer menniskans böjelser.
Men böjelserna kunna vara antingen egoistiska eller sympatiska och
välvilliga. De förra hänföras till det yttre och skilja meoniskorna
från hvarandra, de senare hänföras till det inre och sätta menni-
skorpa i personliga förbindelser med hvarandra. Inom det estetiska
området är det naturenliga det, som väcker nöje Men nöje kan
väckas antingen genom ögonblickliga angenäma känslor cller ge-
nom den mera varaktiga känsla af behag, som det naturenliga före-
målet såsom ett sammanhängande och välordnadt helt väcker. Ev
annan anledning till brytning inom Lockeanismen ligger i behofvet
af undersökning angående möjligheten att genom den antagna kun-
skapsprocessen vinna kunskap om något verkligt. Närmast Locke
stå de engelska moralfilosoferna och Montesquieu. De förstnämda
ställa till en början bredvid hvarandra de två olika slagen af böjel-
ser, ehuru de finna de välvilliga vara mera naturenliga. Den senare
låter det menskliga samhällets utveckling förnämligast bero på natur-
förbållanden. Hos båda finnes sålunda samma godtycklighet med
afseende på den yttre verkligheten och den inre, som hos Locke
sjelf. Enahanda är förhållandet med Voltaire, som, utan bestäm-
dare vetenskapligt intresse, genom sin skriftställareverksamhet mer
än någon annan bidrog till utbredandet af det tänkesätt, som till-
hör Lockeanismen och betecknas såsom upplysning och såsom grund
åberopar det sunda förståndet. Brytningen inom Lockeanismen in-
trädde deremot, då de franska filosoferna från Lockes kunskapslära
fortgingo till en ren förnekelse af all andlig verklighet och till an-
tagandet af egennyttan såsom det enda och rätta motivet för men-
niskans verksamhet. Dermed har det blifvit klart, hvad det natur-
enliga blifver, när man använder den af Locke: gifna normen för
dess bedömmande. Å andra sidan visas af Berkeley, att man all-
deles icke kan från Lockes subjektiva utgångspunkt komma till nå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
