- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / 1873 /
205

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TILL SKOGSPRÅGAN. 205

skrifver den endast, att ett obetydligt skogskapital genom kultur
skall åstadkommas, hvilket visserligen, om det orördt finge för-
-ränta sig, möjligen om 100 år komme att motsvara det primitiva på
några få år inskördade. Lagen anbofaller dock ej någon fredlys-
ning af ongskogarne, utan redan vid 20 års ålder kunna de ned-
-buggas, endast några skogsfrön utsås för att "möjliggöra" återväxt.
Gotlands-förordningen förbjuder skogens afbrukande till annat än
"husbehof, om skogsåterväxten iäfventyras, men detta inträffar ei om
fröträd qvarlemnas, och lagens arm kan således sällan komma att
iogripa. Ännu sämre gestaltar sig dock förhållandet genom den af
Skogs-Styrelsen föreslagna författningen för Göteborgs och Bohus
m. fl. län, ty i onlighet med denna skall vid vorkande vite åläggas
skogsegare, att inom viss lämplig tid hafva om skogens återväxt
dragit försorg, vid äfventyr derjämte att, efter förloppet af ytterli-
gare förelagd tid, den bristande återväxtens befrämjande vidtages
på den försomliges af landstingsmedel förskjutna bekostnad. Man
måste sannerligen sväfva i en behaglig okunnighet om våra skogs-
sköflares sätt att gå till väga, för att tro, att ett sådant lagbud
skall medföra någon kraft och verkan. Lämplig eller rättare er-
forderlig: tid för att hinna draga försorg om skogens återväxt kan
ej beräknas lägre än fyra år, emedan skogssådd, om sådan begag-
nas, ej gerna kan verkstållas förr än året cfter afverkningen, och
dess resnltat ej kan bedömas förr än först två år efter verkställan-
det. Scdan således nära fyra år tilländalupit utan att plantor blif-
vit synliga, skola ytterligare fyra år medgifvas i det nya föreläg-
gandet, och först efter åtta års förlopp komma slutligen åtgärder
att. vidtagas för skogskulturen, och då på landstingets bokostnad,
ty innehafvaren af skogsmarken skall troligen ej låta höra: af sig,
utan har nog dragit sina färde, på sin höjd qvarlemnat en utfattig
<ansvarig utgifvare" af kulturkostnaderna. Ofta stanna dessa her-
rar virkeshandlare ej så länge qvar på platsen, att de medhinna
att betala sjelfva skogsköpet, för såvidt afverkving fått skett dess-
förinnan, långt mindre gifva de sig tid befrämja åtorväxten under
åtta till tio år! — Äfven om återväxt blefve beredd, kommo ju
dessa nya skogar ej att göra landet samma tjenstor, som de nu-
varande, ty ungskogarne finge aldrig utväxa till gröfre skog, vän-
tan härpå blefvo för lång, uppoffringarne för stora.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:16:10 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1873/0209.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free