- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / 1873 /
155

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

EESELITERATUR. 155

innehålla lava "hvarigenom hvarkon menniskor eller bohag kunde
räddas” i Herculanum, — det får förf. försvara som han bäst kan.
Hittills har man ej vetat af, att lava medföljde denna. eruption.
Förf. finner det riktigt att man bevarar fynden på den plats, der
de blifvit funna, "emedan man härigenom får en klarare öfversigt
af uvrsprungligheten”". Med de "”petrificerade menniskoliken” i
Pempeij menas troligen de tagna gipsformerna från de hål, hvilka
liken, sedan de sammanfallit, lemnat inne i lapillomassan. Nu får
förf. åter en olympisk uppenbarelse, lik den han hade i Venedig —
som jag nästan vämjes vid att återgifva, "ej långt derifrån tyckes
den Belvederiske (!!) Apollo med vemodsfull blick söka hejda sin
gyldene char, som nu försvann vid hafvets rand< (sid. 48). Hur
många meningslösheter på två linier! Lika hastigt är förf. (den 24:de)
åter i Rom, och presterar här följande godbit angående Peterskyrkan:
«de fyra midtelpelarne voro uppsträckta och förenade med djerfva
hvalfbågar, hvars (bågarnes)’ mönstergiltighet af Bramante vunnits
genom studium: af pelarne i de antika Thermerna och Pantheons
djerfva hvälfning". Utom det språkligt sköna i denrca sats, återstår
för hrr architekter ett djup af visdom att genomstudera i dessa
få ord.

Ännu en architektonisk djupsinnig anmärkning gör förf., som
en frukt af att han ger ifrån sig osmält och oförstådd läsning blan-
dad med egna tillsatser, när han säger om Peterskyrkan (märk äf-
ven här språkets korrekthet): "Efter att förut hafva det grekiska
korset till plan, vann det latinska nu bifall, och det härigenom i
kyrkans inre störda perspektivet blef till det yttre än ytter-
ligare skadadt genom Madernas facad". Huru den latinska kors-
formen, som naturligtvis öppnar djupare perspektiver i det inre än
den grekiska, kan i det inre störa perspektivet" är obegripligt;
troligtvis lyder det ställe, som förf. här oriktigt uppfattat, så:
tsodan genom den grekiska korsformens öfvergång till latinsk, den
perspektiviska åskådningen af kupolen skadats (utanpå, der den nu
doldes af den långt framskjutande korsarmen) blef detta perspektiv
än ytterligare skadadt genom Madernas framför det latinska korsets
långa arm lagda facad". Denna facad kallar förf. straxt efter naivt
nog Madernas "mästerverk". Längre ned heter det lika språkrik-
tigt s. 59: ”Tråditionen tillskrifver dem (pelarne) hafva dessför-
innan varit uti Salomons tempel" (!)

sArabesker" betecknar de af araberna, hvilka afskydde alla

mennisko- och djurframställningar, utvecklade dels geometriska dels ’

efter vegetabilska motiv stiliserade ornament; men det hindrar icke
förf. ifrån att (s. 66) tala om "”arabesker framställande djurgrupper
äfvensom Herculi (!) underverk (!) <(Nom: Herculus. Gen: Her-
culi); jfr s. 68 Septimi Severi triumfbåge (icke tryckfel, samma ord
förekommer senare). Hvilken den Julia var, hvars namn bevaras i
« Julias basilica" skulle vara intressant att veta; — vi dödlige tro
annars, att "Basilica Julia" öfversättes rättast med "den Juliska
Basiliean" (8. 70). Att hvar och en åskådare i Flaviska amfitea-

IE

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:16:10 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1873/0159.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free