Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KYRKA OCH STAT I NITTONDE ÅRHUNDBADET. 185
ling, som det Nordtyska förbundet tog under perioden 1866—70,
samt dess framsteg i liberal lagstiftning och inre styrka, så hade det
för oss varit omöjligt att misskänna, huruledes det var deu politi-
ska och kyrkliga reaktionens anda, som fått dödshugget vid Kö-
niggrätz, huru en större statsborgerlig frihet vunnit utrymme och
fast fot under hägnet af Bismarcks politik och Preussens hegemoni;
-omöjligt att lyssna till skränet om Frankrikes kallelse att mot Tysk-
land värna civilisation och fribet, eller om Tysklands höt attivåra
dagar befästa medeltidens junkerdöme och prestvälde; omöjligt ens
att misskånna den verkliga inre styrka, som Tyskland egde jäm-
fördt med Frankrike; och man skulle då ej sedermera hafva blifvit
atsatt för denna obehagliga känsla af att hafva varit förd bakom
ljuset, som nu begynner blifva förelöparen till ett omslag i opinio-
nen om Tyskland. Vår press bör ej, på samma sätt som före kri-
get, ännu en gång undanhålla oss sanningen. Det kan omöjligen
begäras, att allmänheten i dylika stycken skall inhämta annat eller
mer, än hvad pressen dag för dag gifver den att läsa; tiden räcker
för de fleste ej till att om dagens situation göra sig underrättade
annorstädes än i nyhetsbladen, och dessa ansvara derför för vår
bildning och kunskap i detta hänseende. — Ett hjertligt godt för-
hållande mellan Nordens och Tysklands folk är dock, hvad än våra
vänner Fransmännen vilja säga derom, ett väsentligt vilkor för bägges
vårt politiska välbefinnande, och det är i sjelfva verket ingenting
annat som för Sveriges räkning hindrar sådant, än den omständig-
heten, att vi för någon tid förlorat känningen af hvarandra.
Men äfven oafsedt denna tillfälliga anledning till närmaro upp-
märksamhet för detta ämne, eger det i sig sjelft en betydenhet för
hela Europas kulturutveckling, som måste påkalla ett lifligt del-
tagande i hvarje civiliseradt land och icke minst hos nordens pro-
testantiska folk. Det är ej värdt att undanskjuta detta intresse der-
med, att vårt samhälle lyckligtvis står utom håll för alla katolska agi-
tationer. Sverige kan lika litet som något annat land undgå ina-
flytelserna af den riktning, som gör sig gällande i de europeiska
folkens stora odlingsarbete; vi hafva sett öfver nog af bevis derför
under de decennier, som förflutit efter Wiennerfreden, och när stora
principfrågor i våra grannländer ställas till afgörande, hjelper det
icke, att vi för egen del ej röna någon direkt inverkan af deras lös-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
