Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122 KYRKA OCH STAT I NITTONDE ÅRHUNDRADET.
boar som en pligt att endast välja en god katolik. — För.
öfrigt framlades såväl i petitioner till riksdagen, som under vitnes-
förhören och vid debatterna en så öfverväldigande massa af upp-
gifter om mer eller mindre öppna inverkningar af allehanda slag
från presterskapets sida, att redogörelsen derför upptager många
sidor af den stenografiska berättelsen.
Man ser föröfrigt redan af valstatistikon, att den katolska be-
folkningen är ett politiskt vaket element i den tyska rikskroppen,
och vaksamheten består här i en lydnad för kyrkliga bud, en hänv-
gifvenhet åt kyrkliga intressen, hvars inträde på statslifvets område
bebådar storartade skakningar. Deltagandet i valen till den första
riksdagen var i allmänhet ganska stort, då medeltalet af väljande
öfverhufvud utgjorde 52 proc. af de väljande,") men i de kretsar, der
valstriden gälde ultramontaner å ena sidan och någon af de öfriga
partiernas män å den andra, var medeltalet 62 proc., och på de
flesta ställen, der katolsk och protestantisk befolkning vägde någor-
lunda jämt, höjde det sig till 70 å 90 proc. Striderna här voro
ofta lika lifliga som i de trakter, der polsk eller dansk nationalitet
stodo emot den tyska, och redan detta faktum är lika betecknande,
som att det polska partiet vid riksdagen vanligtvis slöt sig till
Centrumsfraktionen, och att denna bland sina ledare räknade parti-
kularisten Windhorst, f. d. hannoversk statsminister och den en-
visaste motståndaren till Bismarcks enhetspolitik. Och likväl ut-
föllo valen till denna riksdag på det hela märkeligen ogynsamt för
+) 8e härom utförligare den högst intressanta uppsats af J. Knorr:
»Statistik der Wahblen zum ersten deutschen Reichstag», som finnes in-
förd i Hirths Annalen des deutschen Reichs H. 2: 1872. Denna valsta-
tistik, grundad på offfciela uppgifter, är i noggrannhet och fullständighet
ett verkligt mönster för dylika. Utom allt annat innehåller den äfven
uppgifter om representanternas partiställning, så att hvarje ledamot no-
teras med sin karakter: Nat.-liberal; Fortschritt; Centrum o. sg. v. och
få härigenom äfven de öfriga uppgifterna en mycket större betydelse.
Man kunde naturligtvis vara frestad att ifrågasätta, huru en dylik klassi-
fikation ens är möjlig, och huru den verkligen kan vara tillförlitlig; men
till svar derå gäller, dels att partigrupperingen, baserad som den är på
stora, allmänna intressen och idéer, i tyska Riksdagen är ganska skarp,
dels ock att omröstningen i de vigtigaste frågorna sker öppet med namn-
upprop, så att partifördelningen i de flesta fall kan konstateras genom
voteringsprotokoll.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
