Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM JERNHANDTEBINGENS STÅNDPUNKT I SVERIGE ÅR 1873. 101
allmänhet af engelska stenkol, men vid Surahammar och Nyby be-
gagnas dertill ved.
Vid Motala skola försök anställas med en efter Danks’ metoil
sjelfverkande maskinpuddelugn. Så som puddålingen hittills bedrif-
vits, hafva arbetskostnaderna per ctr puddel-råskenor gått till unge-
fär 34 öre.
Bessemerfärskningen har allt sedan dess uppkomst varit an-.
vänd i Sverige; men ävunu år 1871 tillverkades endast 189,000
ctr bessemermetall, och fastän denna process måste anses såsom
för oss synnerligen passande, enär dels de flesta svenska jernmal-
mer dertill väl lämpa sig, och dels bränsleåtgången för den med .
denva process framställda metallen nästan endast blir hälften så
stor som för Lancashire-jern, så är det dock först under de allra si-
sta åren, som Bessemerfärskningen hos oss vunnit ett mera all-
mänt erkännande. Hurfvudskälet härtill är utan tvifvel att söka i
den omständigheten, att denna metod erfordrar så dyrbara anord-
ningar och i följd deraf icke passar för små verk med obetydlig
produktion; men sagda förbållande beror säkerligen också derpå,
att Bessemerprocessen icke egentligen lämpar sig för stångjernstill-
verkning, utan bör åtföljas. af de framställda götens manufakture-
ring eller förädling till färdig vara. Sist nämda omständighet bör
naturligtvis icke blifva något verkligt hinder för Bessemerproces-
sens antagande, utan i sjelfva verket kan en -betydligare utvidgning
af den svenska jernhandteringen endast på det sätt möjliggöras, att
man jämte stångjern, hvaraf verldsmarknadens behof under vanliga
år är ganska begränsadt, också tillverkar något annat; men för-
hållandet är emellertid det, att Sverige ända till de allra sista åren
nästan icke till utlandet afyttrat jern under någon annan form än
stångjern och garfstål, och det är derföre nödigt att, på samma gång
som man öfvergår till Bessemorfärskning, också upparbeta en allde-
le$ ny marknad, hvarigenom processens antagande naturligtvis för-
svåras. Alla de på sista tiden beslutade större jernverksanlägg-
ningarne, som komma att ligga invid de tillämnade jernvägarne, äro
emellertid afsedda för Bessemertillverkning, och dessutom hafva un-
der år 1872 4 Bessemerverk blifvit fulländade, nämligen Forsbacka,
Abackshyttan, Långshyttan samt Iggesund, och 2:ne andra, Lång-
banshyttan och Ulfshyttan, väntas med första komma i gång hvar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
