- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / 1873 /
95

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

OM JERNHANDTERINGENS STÅNDPUNKT I SVERIGE ÅR 1873. 93

hafva i fordna tider användts för omedelbar framställning af smi- :
desjern. Rikligast förefinnas de i Småland, och det är nästan en-
dast inom denna provins, som de numera tillgodogöras. Enär de
i allmänhet hålla någon till några tioniedels procent fosfor, så
användes de dock nästan endast till framställande af gjutjern.

Sjömalmerna, som allt efter sitt utseende kallas krut-, perl-,
penning- eller kak-malm, bilda ända till 2,5 fot tjocka lager och
förekomma i synnerhet på vassrika ställen ett stycke från sjöarnes
stränder. De upptagas med tillbjelp af långskaftade rakor och
såll af jern, sedan sjöarne om vintrarne blifvit isbelagda, och de
återbildas efter hand, så att på samma ställe, der den för tillfället
befintliga malmen ett år borttages, kan om några och 20 år ett
nytt malmlager förefinnas. Denna af vintrarnas beskaffenhet väsendtligt
beroende malmfångst är emellertid aldrig af någon betydenhet.

År 1871 upptogos 370,784 ctr sjö. och myrmalmer.

Tackjernstillverkningen.

Ännu urder 1330-talet fanns i Jemtlands län en "blästra eller
skälling”" i gång, men sedan denna tid har, om några tillfälliga
försök undantagas, smidigt jern i Sverige icke blifvit omedelbart
framstäldt af malm, utan jernmalmerna blifva i masugnar först om-
vandlade till tackjern. -

Masugnarnes höjd varierar emellan 30 samt några och 50 fot.
Till framställande af en ctr tackjern åtgår vanligen 1,5 till 1,8
tnnna träkol, då afstybbning och dylikt icke inbegripes. Beskick-
ningarnes jernhalt varierar emellan 40 samt några och 50 procent.
I de minsta masugnarne framställes per vecka 700 till 1,500 ctr
tackjern, i de medelstora 1,500 till 2,000 ctr och i de största
2,000 till 3,000 etr tackjern.

Masugnsslaggen användes ganska allmänt såsom byggnadsma-
teriel, och den blir för detta ändamål utgjuten i tackjernsformer.

I följd af svårigheten att till samma plats kunna hopföra stora
myckenheter af träkol och malm, har man ända till de sista åren
endast på ett enda ställe, nämligen Finspong, haft 2:ne masugnar,
och vid de ojämförligt flesta verken hafva materialierna i alla fall
icke räckt till att under hela året hålla den enda vid dem varande
masugnen i oafbruten verksamhet. Till flertalet af våra masugnar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:16:10 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1873/0099.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free