Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM JERNHANDTERINGENS STÄNDPUNKT I SVERIGE ÄR 1873. 83
att det äfven med de gamla anordningarne lätteligen kunnat fyllas.
Dessa förhållanden hålla emellertid nu på att väsentligt omgestalta
sig, och de oupphörligen ökade malmbehofven komma derföre sä-
kerligen snart nog att visa nödvändigheten af en rationelare gruf-
drift. Men det första vilkoret för en förnuftsenlig malmbrytning är,
att hvarje malmfält icke eges af mer än ett bolag, under det
samuna jernmalmens fyndighet i Sverige ofta är uppdelad i flera
små lotter eller utmål, som hvar för sig tämligen sjelfständigt och
atan behörigt sammanhang med gruffältets öfriga delar bearbetas
af olika egare. Flere sådana på samma fyndighet upptagna gruf-
vor hafva visserligen under de sednare åren blifvit förenade under
gemensamma bolag, men mycket återstår dock att i denna väg
göra, invan grufdriften kan komma på den ståndpunkt, som är er-
forderlig för en både stor och billig samt för framtiden betryggad
malmfångst. ” |
För åvägabringande af en större jerntillverkning är det emel-
lertid ingalunda nog med att hafva goda malmtillgångar, utan der-
till erfordras också den för smältningen och det framställda jernets
vidare bearbetande erforderliga bränslemängden. I sjelfva verket
är det också just den knappa tillgången på bränsle, som begränsar
Sveriges jerntillverkning, ty stenkol förekomma endast i landets
allra sydligaste del, Skåne och möjligen södra Halland. Der va-
rande stenkolslager tillhöra sannolikt Liasformationen, men man
har dock icke af de hittills funna petrifikationerna kunnat med full
säkerhet afgöra, om stenkolsbildningarne skola räknas till den
nämda formationen eller till den öfversta och yngsta delen af Trias.
Omöjligt är för öfrigt icke, att stenkol också förefinnas under och
måhända äfven inom Skånes kritformation. Huru härmed förhåller
sig, är ännu ej fullt utrönt, ty fastän stenkol vid Höganäs och på
ett par andra ställen i den nordvestra delen af Skåne ända sedan
1600-talet i ringa myckenhet blifvit brutna, så är det dock först
på de allra sista åren, som några mera omfattande och genom-
gående undersökningar af dessa trakters stenkolstillgångar blifvit
påbörjade. I de öfriga delarne af Sverige finnes dess värre
intet hopp om att påträffa stenkol, ty med undantag af de
nämda trakterna härstamma de bergarter, som «bilda landets
stomme, från den laurentiska eller urformationen oeh den siluriska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
