Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAMRARNE OCH BESKATTNINGSPRÅGAN. 33
utom saknade hvarje rätt öfver statsregleringen, kunde svenska fol-
ket med föga framgång värnas af dess representanter mot ökade
bördor. Frihetstidens statsskick, som tillät konungen att utan stän-
dernas hörande påbjuda wärder för uppkommande krig och som för
öfrigt förlade statsregleringen och den financiela kontrollen hos ett
med secretessen omgärdadt okontrolleradt utskott, hvarifrån bonde-
ståndet var uteslutet, var ej heller egnadt att åt beskattningsrätten
förskaffa det inflytande, som tillhör denna rätt. Genom begagnand e
af uttrycket urgamla beskattningsrätt måste lagstiftaren anses hafva,
med ögat hufvudsakligen fäst på den egenmäktighet, som utmärkt
det omstörtade statsskickets konuvgamakt, velat beteckna, att denna
rätt skulle frigöras från de inskränkande band, som Gustaf TIT:s
R. F. F. och den af honom hos riksdagen genomdrifna tolkning af
1772 års grundlag, pålagt den vid dess utöfning, och att den sålunda
skulle återföras till sin begreppsenliga renhet. Innan man afgör,
hvad betydelse skall tillerkännas åt den i R. F. $ 57 gifna för-
säkran, har man att undersöka, hvilken ändring af forna statsrätts-
förhållanden i afseende på beskattning och statsreglering skett ge-
nom 1809 års regeringsform. Man finner då, att konungens finan-
siela "myndighet hade gjort intrång på representationens maktområde på
två sätt, dels derigenom att Gustaf III gifvit ordalagen i förenings-
och säkerhetsakten $ 5 en sådan lydelse, att konungen kunde med
förbigående af riksens ständer rådslå med svenska folket om hvad
som borde rsrifvas till rikets underhåll, till följd hvaraf konungen
kunde, såsom han förr gjort med bränvinsskatten, sockenvis inhemta
folkets bifall, eller ock på sätt varit ifrågasatt, öfverlägga med ett
otskott af ständerna om dylika frågor; dels uti den makt, som konun-
gon, enligt 1772 års R. F. $ 45, egt att utskrifva gärder för krig,
utan att vara skyldig att, förrän efter krigets slut sammankalla stän-
derna, i förening . med den af konungen genomdrifna tolkningen af
groandlager, att riksdagen ej egde bestämma tid för bevillningens ut-
görande, utan densamma, utan afseende på hvad som erfordrades
särskildt för hvarje år, borde utgå, till dess konungen behagade, med
begagnande af sin rätt att ofter godtfinnande sammankalla riksdagen,
låta riksens ständer samlas. Härjämte bör slutligen erinras, att
riksdagen saknade rätt öfver statsregleringen.
Såsom en protest emot dessa missbruk och för att åt beskatt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
