Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26 MILITÄRRÄTT OCH MILITÄRPLIGT.
öppnades för fattige familjer att på detta sätt utan någon kostnad
bereda sina söner en god uppfostran, och utan att desse behöfde
vara bundne vid tjensten mera än ett år i sender, skulle dessa
platser blifva i hög grad eftersökta och vi betvifia, att dessa
20—30 nummer på hvarje kompani skulle komma att motsvara
efterfrågan. Regeringen skulle snart finna sig föranlåten att hos
Riksdagen göra framställning, att antingen flera nummer ställdes på
vakans, eller också att anslag beviljades, för att icke befälet skulle
behöfva tillbakavisa ynglingar, som gjorde anspråk på sin militärrätt.
Det är just denna militärrätt, som bör utgöra utgångspunkten
vid reformens genomförande, enär den är det enda medlet att för na-
tionen göra klar reformens mening och betydelse.
Vi kunna mycket väl fatta, att man emot detta system kan
invända, att organisationen skulle förlora i fasthet. Detta är dock
endast skenbart. . Då organisationens fasthet alltid i första rummet
kommer att blifva beroende deraf, att den hvilar på starka, väl
organiserade kadrer, och då staten till egen fördel kunde väl af-
löna dessa underofficerare med något för hvarje år ökad lön”), hvaraf
möjligen’ någon del kunde besparas för att tillställas dem när de
lemnade tjensten, skulle detta för dem utgöra en sporre att tjena
så länge de tillätos att tjena eller till 27 års ålder. Men äfven
förutsatt, att mången yngling skulle efter första året, eller sedan un-
der de år han egde rätt att tjena, lemna armén, kunna vi icke
betrakta detta annat än som en fördel för försvaret och således
som en styrka för organisationen, ty dessa ynglingar, hvilka iland-
stormsområdenas rullor vore uppförda antingen endast som ettåriga
frivilliga eller som utbildade underbefäl, vore alltid att tillgå i hän-
delse af krig. | .
Hvarje kompanichef borde dock ega rättighet att få behålla
en underofficer på kompaniet, som i egenskap af fanjunkare tjenade
till 32 eller på sin höjd 40 år, då han borde vara försäkrad om
någon civil befattning, som tryggade hans ålderdom. För mängden
af underbefäl, som lemnade tjensten redan vid 27 års ålder, kunde
staten icke bestämdt ikläda sig en dylik förpligtelse, enär, vid ett
+) Det blefve endast några få år de uppbure lön och betungade icke
statsverket med pensioner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
