Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
H. TH. BUCKLE. 549
ken”) (sic) derigenom att de uteslutande riktat uppmärksamheten på
ämnen, som sätta fantasien i låga". — Der står man nu inför de
lysande upptäckterna, den storartade ansträngningens, de högt be-
prisade forskningarnes slutpunkt och mål, och vi bemställa till
enhvar, om icke man har rätt att först förvånas och sedan förarga
sig deröfver, att slik futtighet blifvit af förf. först och af loftalare
sedan utskriken såsom vetenskaplig originalitet. Hvad finnes väl i
allt detta, som ej varit kändt och erkändt i hundra år, utom möj-
ligen talet om "verldshistoriens nödvändiga grundval", som ja icke
är något annat än en dumhet?
Hvad paradoxerna beträffar, hafva vi väl haft nog af dem i
det redan anförda, men ett må ännu om dem tilläggas. Påståenden
+) Man kunde vara frestad att antaga. det ofvanstående, för vanligt
förstånd obegripliga, ord äro tillkomna genom något slarf af öfversättaren:
men originalet har, tyvärr. den fullt motsvarande och lika oförnuftiga
vändningen «an unequal distribution of thoughbt«. Förf. menar tydligen
med athboughta ungefär detsamma s«om «mental facultiesa och med «une-
qual distributiong, såsom af förklaringen synes, detsamma som «unequal«
eller «disharmonious developmenta. Buckles arbete ordentligt hvimlar af
dylika bizarra ordvändningar, som dock aldrig innebära någon qvickhet.
utan helt enkelt bero derpå, att han för allt hvad begrepp och termer
heter ej eger något öra och sinne. Af «de citat, vi bär förut gifvit
från åtskilliga ställen i arbetet, kan man få ett rätt artigt florilegium af
liknande terminologiska kumnmositeter, och samlingen kan förökas i det
oändliga. Eller hvad skall man väl säga om sådana uttryck som (s. 1441)
lagarna för den «internationella tanken«, hvilket skall beteckna adetta
utbyte af ideer (mellan folken) som skall blifva den vigtigaste regulatorn
af Europas ange’ägenhetera; eller (s. 110) att antagonismen mellan civila
och militära klasser är antagonismen ej blott mellan menniskor, som
lefva af fredens yrken och menniskor som lefva af kriget, utan «mellan
tanke och handling, mellan inre och yttre«! elier (8. 219) att scepti-
cismen är en ökad förnimmelse af svårigheten /”att bevisa påståenden
eller med andra ord en ökadg tillämpning och utbredning af reglerna
för tänkandet och bevisandeta! eller (s. 90) att »de andliga lagarne skola,
en gång upptäckta, bli den yttersta grunden för Buropas historia»:
eller (s. 131) att vetandets förråd, vetandets riktning och vetandets sprid-
ning »äro de tre stora häfstängerna i hvarje civiliseradt land, och
ehuru deras verksamhet ofta störas af mäktiga individers laster eller
dygder, rätta dock dessa moraliska egenskaper hvarandra (!)
och medeltalet blir för långa perioder oförändradt (!!); – andra
lustigheter att förglömma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
