- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / 1872 /
515

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ARKEOLOGI. dI5

förklaring ur den föregående inhemska, derigenom att en lättare
och naturligare öfvergång från en viss bestämd utländsk odling
låter sig uppvisas. Först då detta har skett, må hypotesen upp-
höjas till rang, heder och värdighet af vetenskaplig upptäckt.

Låtom oss nu se till, huru hr Hildebrand uppfyller dessa vil-
kor. Rec. anser sig oförhindrad att bedöma hans afhandling efter
de anspråk, som ställas på ett vetenskapligt arbete, om det också
är ett "utkast"

Hr Hildebrands system är i korthet följande. Under vandrin-
gen genom det nuvarande Ryssland delade sig den germanska stam-
men vid "den saratowska bergsknuten< (sidd. 96, 124) i tvenne
grenar, af hvilka den södra så småningom befolkade Tyskland,
England, Danmark, Sverige sunnanskogs, Öland, Gotland, Norge
<ända upp till Andön vid öfver 69" nordlig bredd” (sid. 111).
Glesare nybyggen anlades äfven i Sverige nordanskogs ända upp
till Medelpad och Jämtland. Till denna folkstam, som i Sverige
kallades götar, hör Skandinaviens s. k. äldre jernålder (en sidogren
af den allmänna sydgermanska jernkulturen), som enligt hr Hilde-
brand omfattar de danske forskarnes” äldre och mellersta jernålder
(i denna hans åsigt hafva äfven Bugge och Rygh instämt). Den
norra folkgrenen dröjde längre i östern, men drog sig smånin-
gom längs Volga upp till finska viken (sid. 124) och öfvergick
slutligen till Sverige. Från östern medförde denna stam den 3. k.
yngre jernålderns kultur, som har bevarat mera af de gemensamt
germanska egeudomligheterna än den äldre jernåldern. Huru vida
äfven somlige nordgermaner lemnades qvar vid finska vikens strän-
der, låter hr Hildebrand vara oafgjordt. Så mycket håller han dock
för troligt, att de som öfvergingo till Sverige till en början fingo
rum i "Färentuna, Sollentuna, Vallentuna och Säminghundra härad"
i sydöstra Upland (sid. 126). Dessa nvordgermaner, som åtmin-
stone i Sverige kallades svear, hade <vid pass år 400+ (sid. 127)
underkufvat götarne i nästan hela det nuvarande Svealand, "vid
pass år 500" (sid. 128) giort sig till herrar öfver Östergötland och
Öland. Sedermera underlade de sig äfven det öfriga Sverige, Dan-
mark ("intill Ejdern och Danavirkes) och Norge, ehuru tidsbe-
stämningarna här förefalla förf. något kinkigare (sid. 130). Genom
dessa eröfringar utbreddes den yngre jernålderns kultur öfver hela

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:15:25 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1872/0519.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free