Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
474 H. TH. BUCKLE.
mätna att med hänförelse vilja försvara sina fri- och rättigheter
och till och med att göra propaganda för sin tro. De lemnade den
fredliga katolieismen ingen ro; de ville upplifva en glöd som slock-
nat. ’De öppnade ånyo en strid mellan "prester" och "lekmän",
mellan fanatici och skeptici. Och de förre hade naturligtvis i allo
orätt, de senare i allo rätt. Det var. derföre en civilisationens se-
ger, när protestanterna besegrades.
Vi undra, om en historisk företeelse mera ytligt och skeft kan
teckaas. För att åstadkomma dylikt fordras först och främst
att förfalska åtskilliga historiska fakta, och detta har Buckle
mycket riktigt gjort. När 1620 års krig utbröt, låg skulden
dertill, efter hans framställning, helt och hållet på protestanter-
nas sida. De tillämpade nämligen i Béarn "sina kristliga grund-
satser så, att de slogo under sig det katolska presterskapets egen-
dom och använde den till underhåll af sina egna kyrkor ....
Det kunde knappast väntas, att någon regering skulle tåla en så-
dan anomali och 1618 (sic) förständigades äfven protestanterna
att återställa hvad de tagit och återinsätta katolikerna i deras förra
rättigheter". En helt naturlig och rättvis åtgärd, menar Buckle.
Ett mycket orimligt och oberättigadt motstånd, det som protestan-
terna af sin fanatism och sin herrsklystnad drefvos att sätta emot
den "toleranta" regeringen. Men B. glömmer, att den Bearnesi-
ska restitutionen afsåg de kyrkogods m. m., som protestanterna i
Béarn egt i sin hand alltsedan 1569, att reformationens verk der
för ett halft sekel sedan var genomfördt, att ediktet således var
en tydlig katolskt reaktionär våldshandling, som antydde något helt :
annat än toleransprinciper, och som mycket liknade det samtidiga
restitutionsediktet i Tyskland +). Alla Frankrikes protestanter sågo
deri en bestämd afeigt att småningom kränka alla deras i Nanteser-
Ediktet tillförsäkrade friheter, och de visste mer än väl, hvad
Buckle oriktigt förnekar, att Maria af Medici var allt annat än
böjd för tolerans. De kände att Henrik IV:s politiska system all-
deles icke fann utrymme vid det hof der Concini herrskade; att
+) Se härför de allmänt kända arbetena för denna period: Bazin:
»Hist. de Louis XIII», Henri Martin: Hist. de France; de Felice:
pHist. des Protestants Francaisp; Ranke: »Französische Geschichte», samt
Cénac de Montcaut: Hist. des Pyrénéésp T. V. kap. 4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
