Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
H. TH. BUCKLE. | 461
studerar sin egen själs operationer, är en metod, genom hvilken
ännu ingen upptäckt i någon vetenskap blifvit gjord" — att sam-
me förf. sid. 344 på tal om Descartes metod, "som uteslutande
hvilar på hvarje menniskas medvetande om sin egen själs operatio-
ner", om denne ”djupe tänkare" yttrar, att han "utfört den mest
genomgripande revolution, som någonsin varit ett verk af en enda
individs snille", att han "skapat det metafysiska system, som har
den obestridliga förtjensten att ha gifvit den europeiska andan en
underbar impuls”, samt förklarar: "att sätta äfven de lyckligaste upp-
täckare af fysiska lagar framför denne omstörtare af traditionen,
vore detsamma, som om vi skulle anse vetenskapen förmer än fri-
betent. Man kan väl knapt tro, att den, som eljest oupphör-
ligen bråkar om, huru individerna betyda intet, tidsandan och
omständigheterna allt, är densamme, som s. 139 påstår, att
«1789 års revolution blef åvägabragt, eller, rättare sagdt, huf-
vudsakligen anstiftad af några få store män”. Den som å ett
ställe s. 21 talar om "den stora sociaia lagen, att menniskor-
nas moraliska handlingar icke bero af deras vilja utan af deras
föregåenden"”, men ej långt derefter (s. 134) tager sina ord
tillbaka med det yttrandet: "vi veta alla, att moraliska grund-
satser inverka på nästan alla våra handlingar" har antingen ej reda
på hvad han säger, eller ej herravälde öfver sina funderingar. Men
motsägelsernas kapitel är hos Buckle för stort att rymmas inom
några exempel; det omfattar i sjelfva verket allt hvad han i spe-
kulativ väg har frambragt och kan derför lämpligen å annat ställe
behandlas.
En tredje grupp skulle utgöras af de oegentligheter, som i
arbetet insmugit sig till följd at en allt för hastig och ytlig bekantskap
med fakta, eller genom ren konstruktior af den verklighet, som skulle
passa bäst i stycke med författarens allmänna satser, eller slutligen
genom en olycklig benägenhet för positiva påståenden och generela
omdömen. Sådant är t. ex. det flera gånger upprepade påståen-
det, att Tysklands, Skotlands och äfven Sveriges folk äga mycket
mindre bildning än Frankrikes, hvilket till följd af sin <klentrogen-
het", sin ringa vidskepelse" och sin "ringa vördnad för prestmak-
ten” funnit stor nåd för Buckle. Det är vigtigt nog att anmärka
detta osanna påstående, emedan B. derpå bygger åtskilliga ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
