Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
408 EN LITERBÄR STRID.
turlig, då nämligen förf. för sin tankegångs skull behandlar "Adolphe"
före "Delphine" och Corinne”, och derom säger & sid. 126:
«<Kvindens Optreden i Litteraturen som Aand, som Bevisthed, er
kun det förste Skridt til hendes Optrseden som Genie”, samt tilläg-
ger: "Alt sees M:me de Staöls Turban at glimre i Horizonten".
Den, som läser detta, utan att närmare känna tids- och sakförhål-
landet, skulle tro, att B. Constant föregår M:me de Staéöl, då det
likväl förhåller sig tvärtom och det ligger en tid af 14 år mellan
«Delphine" och Adolphe”. Så blir man äfven å sid. 210 frestad
att tro "Corinne" framstäld såsom den första franska bok, i hvil-
ken en sann uppfattning af söderns plastiska och pittoreska skön-
het framträder; förhållandet är dock, att en sådan visar sig redan
tidigare hos den man, som vid M:me de Staöls sida inviger den
nya tiden i Frankrike, Chateaubriand, nämligen i hans berömda
bref till Fontanes om Rom och dess omgifningar, skrifvet år 1803,
samma år som Alfieri dog, ty han säger sjelf i slutet af brefvet,
att han sett den italienska frihetens skald på bår. —
Den andra sidan af innehållet, som vi skulle skänka vår upp-
märksamhet, var de läror och konseqvenser af olika slag, som förf.
dragit ur de framställda och ordnade fakta. Vi påminna oss då
först, att det är den fria tankens och forskningens rätt, som förf.
inledningen angifvit såsom sin undersöknings princip. Också går
donna som ett sammanbitet: "eppure si muove!< genom hela under-
sökningen och utgör den tråd, som innerst håller tillhopa de olika
typerna och den vidlyftiga detaljen. Att för ett svenskt bildadt
publikauam tala om, hvad man menar med fri forskning, anse vi
verkligen vara öfverflödigt, ty vi tro för visso, att man i Thorilds,
Benjamin Höjers, Geijers och Boströms land vet, att forskningens
frihet är vilkoret för vetenskapens lefvande pulsslag, att den är det
oförytterliga arfvet från den franske tänkare, som dog bland oss,
sedan han uttalat sitt minaesvärda: "dubito, ergo sum”, att det är
den rätt, som tillhör hvarje kämpe i andens rymd och ger honom
myndighet att på sin sköld såsom devis sätta Runebergs be-
römda ord:
«Fritänkare jag nämns, det är min heder;
Friboren är jag, och jag tänker fritt". ?
Hos våra grannar måtte dock en sådan förklaring behöfvas, ty
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
