Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANMÄLAN. 389
uppsöka urkunderna. Vårt svenska Diplomatarium har ej hunnit
längre än till medlet af 14:de århundradet, och om man.ur detta,
i sitt slag måhända det mest omsorgsfullt utarbetade och bäst re-
gistrerade verk, som något land har att uppvisa, samt det ypper-
liga och med utomordentligt trogna afbildningar försedda arbetet:
«Svenska Sigiller från Medeltiden", kan erhålla nödiga upplysningar
för tiden före 1350, så se vi dock deraf allrabäst huru vanlottande
vi äro för de följande seklerna. För dem finnas i tryck tillgäng-
liga endast Hr Kullbergs förtjenstfulla förteckning öfver Riks-
arkivets permebref, som sträcker sig till och med år 1400, de i
Historiska Handlingar meddelade recgistraturen öfver enskilda bref-
samlingar samt enstaka permebref aftryckta i Fornminnesförenin-
garnes tidskrifter eller såsom bilagor till större historiska arbeten.
Man måste således äfven för enklare frågor underkasta sig det mö-
dosamma letandet i häfdagömmorna, synnerligast Riksarkivet, som
visserligen eger tusentals bref från 1400- och 1500-talen, men ännu
intet registratur till forskarens ledning. Hvilka värdefulla upplvys-
ningar kunna hemtas ur dessa bref, framgår af C. G. Styffes histo-
riska arbeten, de första, som meddela några närmare och fullt till-
förlitliga upplysningar om svenska adelns gods och ätter under
medeltiden. Denne frejdade författare Har också visat oss, huru
nödvändigt det är att göra sig närmare förtrogen med den tidens
magnaters enskilda förhållander, om man skall kunna rätt uppfatta
deras ställning till de politiska partierna. För alla tider och ej
minst för denna gäller den satsen, att små orsaker kunna hafva
stora verkningar, och ehuru ätten då ännu icke förlorat sin bety-
delse såsom en till gemensamt uppträdande och gemensam handling
förbindande enhet, så bröts likväl ofta detta band icke så mycket
i följd af olika politiska åsigter, som af tvister om mitt och ditt.
På en sådan utredning af äldre tiders personalförhållanden beror
till ej ringa del lösningen af en annan, ännu icke så alldeles af-
gjord fråga, den om skilnaden emellan" politisk adel i egentlig
mening och verldsligt frälse. Dessa begrepp, utan att någonsin
bafva varit fullt liktydiga, slå ofta öfver i hvarandra, och gränsen
dem emellan är icke sällan ytterst svår att nöjaktigt bestämma.
Dermed sammanhänger också på det allra närmaste frågan om
skatte- och frälse-jorden samt de qvalifikationer, som berättigade
att besitta den ena eller den andra. Ett särskiljande af dessa
jordnaturer gjordes vid Drottning Margaretas reduktion. Från den
tiden synes man också blifvit mera mån om kronans skatterätt
och sökt fastställa den grundsatsen, att ingen utan regeringens till-
stånd kunde erhålla frälsefrihet. I de frälsebref eller — som de
sedermera småningom blefvo — sköldebref, hvilka tid efter annan
utfärdades, förbjöds ofta den dermed förlänade uttryckligen att
<köpa bondegods", och då skattejord utbyttes emot frälse, hvar-
igenom jordnaturen förändrades, var man angelägen, att tillse det
kronan fick sin skatt oförminskad och blef "osviken” vid bytet.
En bestämd skilnad emellan den frälsta och ofria jorden fanns så-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
