Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett nytt filosofiskt system.
På försommaren innevarande år utkom i Tyskland den fjerde
upplagan af ett vetenskapligt arbete, som icke tidigare än 1869
för första gången framträdde inför offentligheten under den något
egendomliga tileln: Philosophie dess Unbewussten, Versuch
einer Weltanschaung von Ed. v. Hartmann, D:r phil. —För-
fattarens namn”) har sedan dess med största ’snabbhet spridt sig
öfver hela den civiliserade verlden, och framstående organer inom
den periodiska pressen, ej blott i Tyskland, utan ock i England,
Belgien, Frankrike samt till och med i Nord-Amerika, hafva så
godt som enhälligt erkänt -. bemälda arbetes märkeliga betydelse.
Oss veterligen har den svenska pressen hittills blott flyktigt tagit
notis om nämde vetenskapsman, som enligt vårt förmenande inta-
ger ett märkligt rum inom den nyare filosofiens historia. Der-
för torde det vara allt skäl att genom en kortfattad och med
möjligaste tydlighet gjord framställning bringa hans läror till när-
mare kännedom för den bildade allmänheten inom den skandina-
viska Norden. |
Närmast ansluter sig Hartmann till dén för sin pessimism be-
kante filosofen Arthur Schopenhauer. Men kritisk i sin hållning
gentemot denne sin föregångare, söker han beriktiga dennes teore-
+) D:r Ed. v. Hartmann, son till preuss. generalen. v. Hartmann, är född
d. 23 Febr. 1842 i Berlin, der han sedan 1858 besökt Fr. Verderska gymnasict,
hvarefter han ingick i gardesartilleriet. 1 xrigstjenst förblef han till 1865, då
hans helsotillstånd tvang honom att unna sig ett lugnare lif. I största
tillbakadragenhet upptog han nu sina äfven förnt med stor ifver bedrifna
filosofiska studier och mottog 1867 filosofiska doktorsgraden vid uni-
versitetet i: Rostock. Den första frukten deraf var en 1868 utgifven bro-
chyr »Uber die dialektische Methodepv, en träffande och öfverty-
gande vederläggning af den Hegelska läran, hvarmed den unge författa-
"ren redan tillvann sig ett namn. Året derpå utkom hans kardinglarbete,
till hvilket följande smärre arbeten ansluta sig kompletterande: Schel-
lings positive Philosophie als Einheit von Hegel und Sch o-
penhauer, 1869; Das Ding and sich und seine Beschaffenheit,
kantische Studien zur Erkentnisstheorie und Metaphysik,
1871; Gesammelte philosophische Abhandlungen zur Philoso-
phie dess Unbewussten, 1872, förut intagna uti de förnämsta filos.
tidskrifterna i Tyskland. Alla dessa skrifter utmärka sig, liksom sjelfva
hufvudarbetet, genom en särdeles fängslande stil och en liffull framställ-
ning. Dessutom torde det förtjena omnämnas, att 1870 i Stuttgart ut-
kommo »Briefe iib. d. christl. Religion» af en D:r F. A. Miller,
hvilka på det innerligaste ansluta sig till den hartmanska filosofien,
hvars etiska satser de närmare belysa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
