Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄRNEBATT OCH VÄRNEPLIGT. a71
ras, Från militärisk synpunkt torde denna sats vara ohållbar och
står till och med i den skarpaste strid mot den nyare taktiken,
som kräfver en jämn och allsidig utbildning hos hvarje man i ledet.
Men man tyckes alldeles vilja glömma, att uti denna tanke ligger
ett fullkomligt förbiseende af, att icke säga förakt för den värne-
pligtiges lif. Soldatens utbildning är icke allenast afsedd för att
han skall kunna skada fienden, utan äfven för att han skall kunna
förstå begagna alla medel till att skydda sig mot skada från fien-
dens sida. Förmågan att hålla det rätta lagom är hvad som ut-
märker den utbildade soldaten. Erfarenheten från det senaste
kriget har på ett slående sätt lagt i dagen, hvilken ofantlig förlust
af sårade och döda drabbar en trupp, som icke erhållit tillräcklig
utbildning, när den sammandrabbar med en trupp af utbildade sol-
dater, och å andra sidan, huru en trupp, på sistnämda sätt sam-
mansatt, kan förstå att skydda sig för förluster, under det den till-
fogar sina oöfvade fiender största "skada. Talet om behofvet af
stam, då man dermed menar annat än kadrer, är således från mi-
litärisk synpunkt icke annat än ett grymt hån emot den allmänna
värnepligten och emot dem som representera denna grundsats, ett
hån så mycket större, som man begär, att medborgaren, hvars sö-
ner man på detta sätt vill skicka till slagtbänken, skall bidraga till
underhållet af dessa stamsoldater.
Vi hafva härmed sökt visa, att bibehållandet af en stam, som
på sätt vi förut framhållit icke är annat än ett försök att bevara
en yrkesarmé, är lika mycket en militärisk som en politisk
orimlighet.
| Utom den omständigheten, att det från rättvisans synpunkt
icke finnes någon annan form för rekryterandet af arméen än
ren frivillighet, eller också allas rätt och pligt, bör man äfven
betänka, att det blir folken, som nu komma att föra krig mot
hvarandra. Krigen framträda derför icke aunat än af rent tvin-
gande politiska skäl, men komma också då att föras på lif och
död. Ett folk, som icke till det yttersta anstränger sig och dervid
koncentrerar hela sin fysiska och andliga kraft, blir derför utsatt
för att gå under.
Det har måhända kunnat synas för mången öfverflödigt att
försvara en grundsats, som så nyligen blifvit af svenska folkets
representanter som lag förklarad och tillika af regeringen förordad,
men denna grundsats finnes dock ännu endast på papperet, och
förr än den blifvit den uteslutande grunden för organisationen, kan ’
den blifva undertryckt. Det är ej nog, att folkets representanter i
landets krigsförfattning inrymma grundsatsen om allas gemensamma
pligt att försvara fosterlandet, utan de måste äfven der intaga be-
stämmelsen om allas pligt att under freden förvärfva de insigter
och färdigheter, som sätta dem i stånd att fylla denna uppgift. Det
är regeringen ensamt det sedermera tillkommer att organisera.
Genom proklamerandet af den allmänna värnepligten måste
representationen antagas hafva för sin del erkänt medborgarens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
