Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
364 VÄRNERÄTT OCH VÄRNEPLIGT.
nödvändigt, när arméen blir ensamt en krigsskola för hela folket.
En fast grund var derigenom lagd, och under ett halft sekel blef
det Preussen förunnadt att £ lugn och ro utbilda en organisation,
som står ensam i sitt slag i verldshistorien och i politiskt
hänseende åstadkommit en lika genomgripande reformation, som
den hvilken för tre och ett halft sekel genomfördes inom det andliga
området. Det -lilla på absolutistisk och feodal grund uppbygda
Preussen har härigenom utvecklat sig till ett stort demokratiskt
kejsardöme.
Politisk skuggrädsla och militaristiska fördomar inom Europas
öfriga länder i förening med folkens tröghet att icke inse de för-
delar, som med allmänna värnepligten äro förenade, vållade att
Preussen ensam fick bygga sin krigsförfattning på denna grund.
"Man hånlog åt dessa försök att bilda en nedborgarearmé; men
verkliga förhållandet var, att regeringarne fruktadé denna demokra-
tiska : grundsats och icke insågo, att den är det bästa medlet att
uppfostra folken till den sanna friheten, denna frihet som hvilar på
ordning och upplysning. Militaristerne kände liksom marken röra
sig under fötterna vid blotta föreställningen, att den trupp de komme
att hafva under sitt befäl ständigt skulle växla och endast utgöra
värnepligtige medborgare, hvilka efter erhållen krigsbildning lem-
nade arméen, till dess behofvet fordrade deras inkallaide. ’ Men preus-
siska militärskriftställare framhålla’ nu med en viss belåtenhet, att
deras land ’har ett 60-årigt försprång framför det öfriga Europa.
Jemför man nu det sätt, hvarpå Frankrike och Preussen ut-
vecklat sin krigsförfattning, framstår det egendomliga förhållandet,
att ehuru den förstå franska republikens män i de mest passione-
rade uttryck talade om den öfverväldigande styrkan af ett folk i
vapen och på allt sätt sökte nedsätta yrkesarméen, ehuru det var
denna som räddade Frankrike, detta land dock aldrig erkände och
insåg styrkan i grundsatsen om allas pligt att deltaga i landets
försvar, och trots de bittra lärdomar detta folk nu erhållit, tyckes
allt antyda, att organisationen af dess försvarskrafter kommer att
grundas på en yrkesarmé. Oaktadt i Preussen deremot yrkesarmén
lemnat så ringa garanti för landets försvar, visade dock folket icke
några fiendtliga tänkesätt emot densamma, utan villigt underkastande
sig de uppoffringar af tid och möda, som med en värnepligtsorga-
nisation äro förenade, arbetade det tålmodigt på utvecklingen af
densamma. BSkilnaden ligger deruti, att man i Frankrike trodde
sig kunna hinna målet i hast och att någon organisation icke vore
behöflig. Man trodde sig i detta land kunna vinna de militärorga-
nisativa likasom de politiska resultaten endast genom omstörtning
af det bestående och genom blotta proklamerandet af en grundsats,
lemnande åt de på det lättsinnigaste sätt sammanrafsade frivillige
och konskriberade att sjelfve sörja såväl för anskaffning af vapen
som för bildandet af kadrer och intendentur, och när man slutligen
insåg, att frivilligheten icke räckte till, trodde man sig vinna resul-
tatet medelst trollformeln: la levée’en masset. I Preussen åter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
