Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄRNERÄTT OCH VÄRNEPLIGT. 859
förmögnare klasserna uteslutande ::egde. denna rätt för att skydda
sig mot de fattigare. Den allmänna nöden i landet hade föranledt
massor af hungrande arbetare att taga sin tillflykt till Paris, der
de i förening med dräggen af befolkningen j denna stad började
plundra de rikes hus och .det var med yttersta möda, att de kunde
förbindras antända de förnämsta byggnaderna i. denna stad. Ställ-
ningen började blifva så mycket betänkligare, som trupperna. be-
gynte vackla i sin trohet. mot konungen och att ansluta sig till
pöbeln.
Nationalförsamlingen i Versailles anhöll derföre först hos konun-
gen om. aflägsnande af. trupperna från Paris och upprättandet af ett
beväpnadt s. k. nationalgarde af borgare. Detta innebar således
yrkande om väraerätt, hvarifrån dock de lägre klasserna skulle
vara uteslutne och kan således icke få namn af allmän värnerätt.
En allmän värnepligt kunde icke heller häraf framgå. Oaktadt
denna rätt således. var. förbehållen åt de klasser, hvilka mest skulle
vara intresserade af ordningens. uppehållande, gaf konungen: dock
härtill ett undvikande svar, hvilket såväl hos nationalförsamlingen
som bland de bättre klasserna. i Paris gjorde ett mycket ogynsamt
intryck.
Faran tilltog emellertid i Paris, och stadens styrelse beslöt på
eget bevåg inrättande af ett s. k. Garde Bourgeoise.") Bildandet
häraf försiggick med en otrolig hastighet, och inom några få dagar
voro öfver 100,000 borgare under vapen.
Detta borgargarde, som varit afsedt att upprätthålla den be-
stående ordningen, fylde denna uppgift på ett högst otillfredsstäl-
lande sätt. Några få dagar efter dess inrättande, stormades ba-
stiljen, i hvilket företag borgargardet sjelf deltog likasom en stor
del af konungens egna tropper (Gardes Fraungaises). I stället för
att värnorätten varit afsedd att inskränkas till borgerskapet, blef
den således allmän, och ingen styrande kraft fanns, som kunde
hålla densamma inom beböriga gränser. När Ludvig XVI i Ver-
sailles dagen derefter gaf sitt bifall till upprättande af detta borgar-
eller nationalgarde, kan detta medgifvande icke betraktas annat än
som ett nödtvunget erkännande af ett faktum, som emot hans vilja
existerade. Endast två dagar derefter fick han bevittna den poli-
tiska betydelsen af denna åtgärd. Vid sitt intåg i hufvudstaden
eskorterades han af 10,000 man nationalgarde, som bildats i Ver-
sailles; i Sövres mötes han af ytterligare 10,000 man national-
garde, som från Paris marscherat till hans möte; och när han i
spetsen för dessa 20,000 man gör sitt intåg i Paris, framträder för
hans -förvånade blickar en massa af ej mindre än 150,000 man na-
tionalgarde, bildande haie från Passy ända till Hotel de Ville.
Man nekade härvid inträde för 400 man af konungens hustrupper
+) Beslutet innehöll, att medborgare af alla stånd och åldrar skulle
låta inskrifva sig på de inom hvarje distrikt utlagda listor öfver pfäder-
neslandets soldater».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
